Stockholmsprogrammet kan och ska bli bra

Det är konstigt hur många det finns som så gärna vill kritisera att de glömmer att kontrollera fakta eller helt enkelt hittar på för att få uppmärksamhet. Piratpartiets Rick Falkvinge är en av dem. Igår innan jag skulle debattera mot honom i Aktuellt så kollade jag vad han hade skrivit om Stockholmsprogrammet på sin blogg. Där påstod han att regeringen hade bestämt sig för att under vårt ordförandeskap lägga fram ett massövervakningsprogram kallat Stockholmsprogrammet.

Det är fel redan vad gäller att regeringen valt att ta fram ett program för de rättsliga och inrikes frågorna. Det femåriga Haagprogrammet går ut och därför ligger det på det svenska ordförandeskapet att förhandla fram ett nytt femårigt program för RIF.

Sedan hade han letat fram ett antal hemska förslag ur ett arbetsgruppsdokument och påstod att det var förslag som regeringen stod för och skulle ha in i sitt “massövervakningsprogram”. Att det var ett mer än ett år gammalt dokument med förslag som inte alls Sverige ställt sig bakom glömde han att ta med.

När vi sedan kom till debatten i Aktuellt så hade Falkvinge tydligen blivit lite uppdaterad och då vågade han inte alls framföra det som han hade skrivit på sin blogg. Istället drog han slutsatser av Kommissionens meddelande om Stockholmsprogrammet som varken jag eller programledaren kände igen. Det blev till och med så att programledaren ifrågasatte att Falkvinge läst rätt.

Även oppositionen försöker hänga på och kritisera det Stockholmsprogram som ännu inte finns. Att kritisera det som finns, meddelandet från Kommissionen, passar sig socialdemokraterna mycket noga för eftersom Sveriges representant i Kommissionen är deras egen Margot Wallström.

Att Vänsterpartiet och Miljöpartiet krisiterar migrationsdelen av det kommande Stockholmsprogrammet är inte så konstigt. De vill inte ha en gemensam asyl- och migrationspolitik för EU och eftersom det förs fram i Kommissionens meddelande så är det fullt logiskt att V och Mp är kritiska. Jag tror tvärtom att det är viktigt att vi har en gemensam politik för dessa områden eftersom vi har fri rörlighet för alla som väl fått asyl. Jag tycker också att det är viktigt att ansvarsfördelningen mellan EU-länderna blir jämnare.

När det gäller socialdemokraterna och Thomas Bodström så försöker han hitta kritik om ett jätteregister som han tror sig funnit stöd för i Kommissionens meddelande (fortfarande kritiserar han regeringen och inte Kommissionen och därmed Wallström). Att han själv varit med och tagit fram viseringssystemet VIS, Schengen Information System (SIS) och varit med och fattat beslult om SIS2 tar han inte upp.

Det är dock ingen tvekan om att det behövs informationsutbyte mellan medlemsländerna och det finns fortfarande mer att göra. T.ex. för att inte en person som pga brottslighet dömts till utvisning från Sverige ska kunna ta sig tillbaka hit genom att resa in i EU genom ett annat medlemsland, för att inte en dömd ska kunna fortsätta sin verksamhet utan problem i ett nytt land (dansk dömd pedofil söker dagisjobb i Sverige) och för att de brott som begås i flera EU-länder (t.ex narkotikasmuggling genom många länder) ska kunnas tas upp i ett sammanhang i ett land. För att allt detta ska fungera så krävs det att medlemsländerna delar med sig av viktig information vid behov till varandra. Ett annat exempel kan t.ex. vara att dansk polis ska kunna kontrollera ägare till svensk bil i det svenska bilregistret. Är det en integritetskränkning?

Men att det skulle handla om något jätteregister där alla medborgare registreras på olika integritetskränkande sätt är fel, det är inte alls fråga om någon datalagring som t.ex. Bodström själv drev genom vad gäller trafikdatauppgifter.

Finns det då inga problem med Kommissionens meddelande om Stockholmprogrammet? Visst finns det gamla synder som tycks komma tillbaka gång på gång och som vi fått bort gång på gång. Det handlar framförallt om någon tro på censur av Internet. Vi har från svensk sida sagt många gånger att vi har en grundlagsskyddad tryck- och yttrandefrihet och det är till och med lagligt att trycka en bok om hur man bygger bomber för att spränga Rosenbad. Det finns andra länder med andra traditioner och därför kommer de här förslagen tillbaka, men censurförsöken kommer att försvinna den här gången också, vi ska inte ändra våra grundlagar den här gången heller.

Det är också bra att många engagerar sig i detta viktiga program och att det finns tydliga krav på rättssäkerhet och skydd av personlig integritet. Detta är något som vi i Centerpartiet pratat mycket om under våren när vi diskuterat hur vi ska jobba med Stockholmsprogrammet (Kommissionens meddelande innebar självklart inte något startskott för alliansens arbete med Stockholmsprogrammet, vad vi ska få med i programmet började vi att diskutera för flera månader sedan).

När Kommissionens meddelande kom så var jag positivt överraskad över hur pass högt de nu äntligen prioriterar medborgarnas rättigheter och skydd av personlig integritet. Man ska läsa Kommissionens meddelande i ljuset av det nu gällande Haagprogrammet där de prioriteringarna nästan helt lyser med sin frånvaro. Haagprogrammet var präglat av terrordåden i NY, men också i London och Madrid, medan Kommissionen nu tycks ha förstått att den tidigare nästan ensidiga prioriteringen av effektiv brottsbekämpning måste vägas upp av rättssäkerhet, rättstrygghet och skydd av medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Jag tycker inte att Kommissionens meddelande innehåller allt som jag skulle vilja ha med i Stockholmsprogrammet, bland annat för att det inte är så detaljerat, men jag kommer givetvis att försöka påverka processen under hela hösten fram till Europeiska rådet möts i december.

Samtidigt får man inte glömma bort att det är 27 länder som ska komma överens. RIF lyder fortfarande under enhälligheten. Om Sverige som ordförandeland skulle gå in i förhandlingarna med “vi vet bäst, här är vårt förslag-attityden” som Bodström förespråkar, så blir det ett värdelöst ordförandeskap där vi inte kommer fram till beslut alls (det är kanske det som socialdemokraterna önskar sig, det tidigare löftet om borgfred har ju redan brutits).

Jag tycker att det finns alla förutsättningar för att vi i december kommer att få ett beslut om ett Stockholmsprogram som vi kan vara nöjda och stolta över. Det kommer säkert inte att till hundra procent innehålla varken det som jag eller Sverige som land önskar, men i jämförelse med Haagprogrammet så kommer det att bli ett rejält steg mot bättre rättssäkerhet och starkare skydd av den personliga integriteten för alla EU:s medborgare.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

14 Responses to Stockholmsprogrammet kan och ska bli bra

  1. Erik Hultin says:

    Visst har du rätt i att Stockholmsprogrammet KAN bli bra, men samtidigt så finns det också ett mycket stort problem i frågan. Både nationellt och internationellt finns det en förtroendebrist gällande integritetsfrågorna och de styrandes förmåga att hantera dessa. Att programmets slutgiltiga utformning skulle bli alliansregeringens ansvar är givetvis fel, precis som du påpekar. Det som skrämmer med det hela är just den akilles-häl som du pekar ut. Det är 27 länder med olika kulturer när det gäller demokrati och frihetsfrågor. Om då detta program blir totalt snett ur svensk synvinkel, ska vi då sänka oss till den nivån? Hade det inte då varit bättre att stå utanför?

    Jag har alltid varit en EU-vän och jag trodde inte för mitt liv att jag någonsin skulle kunna skriva sådant som detta, men numera….

  2. Givetvis finns det mycket bra delar i Stockholmsprogrammet kring polissamarbete och skydd för brottsoffer m.m. och givetvis kan det svenska ordförandeskapet inte fullt ut lastas för de skrivningar som finns i programmet eller det underliggande materialet från den sk. Framtidsgruppen.

    Jag tycker dock att Beatrice Ask inte riktigt bemöter de farhågor som dock finns utan talar mycket om det som är bra men undviker att ge tydliga svar rörande de delar som är mer problematiska.

    Till Asks inlägg på politikerbloggen postade jag följande tre frågor och du får gärna besvara dem om du har möjlighet:

    Hej Beatrice,

    Nu är jag visserligen inte justitieminister men dock jurist med hyfsad koll på de konventioner till skydd för grundläggande mänskliga rättigheter som gäller inom Sverige och de flesta EU-länder.

    Kommissionens förslag och inte minst det underliggande materialet väcker onekligen en hel del frågor kring yttrandefrihet och skydd för privatliv etc. Tre frågor som jag skulle vilja ha besvarade är:

    (1) om det stämmer att det finns förslag i det underliggande materialet från Framtidsgruppen att inskränka yttrandefriheten för att hindra “terrorism” och vilken typ av agerande som då kommer att klassas som terrorism och vem som skall göra denna bedömning?

    (2) vilka uppgifter är det som man räknar med att behöva samla in i brottsbekämpande syfte och vilka länder eller organisationer kommer att få tillgång till dessa uppgifter?

    (3) kommer man att samla in uppgifter om alla svenska medborgare eller endast de som är misstänkta för brott?

    Mvh
    Oscar

  3. Hans J says:

    Vem litar på vad en regering som infört FRA-lagen (vilket dåligt skämt med version 1.0, 1.1, 2.0) och IPRED för att nämna två vidriga alster alls säger om andra avsikter?

    Regeringen är bara beskäftig och avser att sprida personlig information om sina medborgare till allsköns länder i omgivningen. Regeringen avser att öka övervakningen av sina medborgare. Att “sätta medborgaren i centrum” har nog mer betydelsen av att denne förväntas vara tillgänglig för total övervakning.

    Regeringen saknar helt enkelt trovärdighet i integritetsfrågor!

  4. E-mannen says:

    PP har delvis gjort bort sig med sin alltför hetsiga och tidiga kritik av ‘stockholmsprogrammet’ enligt mig.
    Det är bra att övrig media/debattörer/politiker nu pressar på och visar att PP faktiskt tittar på fel dokument. (PP stirrar sig rätt blinda på Framtids-gruppens dokument från 2008 istället för att verkligen gräva i nuvarande dokumentet från kommisionen Juni 2009).

    PP behöver nämligen lära sig hur de ska handskas med media och de egna leden när de har gjort en tabbe. Något de aldrig behövt förut då de istortsett alltid har haft rätt i alla andra frågor.

  5. farmorgun says:

    Om man vill bli framgångsrik i ett projekt för att komma tillrätta med x antal problem gör man klokt i att ställa sig frågan: – Vad är roten till det onda? Det finns ett bra verktyg för det LFA (Logical Framework Approach. Stockholmsprogrammet innehåller delar som påminner om vad min mamma brukade tala om som “det fåfänga i att göda kråkan nedanför knäna”. Ett program som ska utgöra ram för ett åtgärdsprogram kan inte vara så luddigt att det kan tolkas hur som helst. Det kan förklara varför Framtidsgruppens rapport fått sådant genomslag bland oss kritiker. Ta bara detta med rfid – om du läst Computer Swedens artikel – länk här http://www.idg.se/2.1085/1.238694/forskare-varnar-for-missbruk-av-rfid – som visar att den lösning, som politikerna blivit intalade att välsigna, snabbt leder till nya problem. Mig förefaller det som om politiker med en negativ attityd till tekniken, själva vill använda tekniken på ett negativt sätt.

  6. z999 says:

    EU är väl ett typexempel på en extremt dålig arbetsplats?
    Oklar ledning (ingen president som i USA).
    Oklara regler som kompromissats fram på ett sätt som gör att de knappast kan ses som en spegling av vad medborgarna tycker.
    Dålig kontakt och förankring mellan de styrda och de styrande, endast 40% röstade i senaste valet.
    Beslut med oförutsebara konsekvenser, som lissabonfördraget som innebär att man lämnar över styret över Sverige till främmande makt.

    Alternativt kan man se EU som en sekt med ledare som berikar sig på sektmedlemmarna. Eller som warzavapakten del 2 med tanke på hur jordbruksstödet fungerar (inte fungerar).

  7. Perty says:

    @Johan

    Kan inte du länka till riktiga dokument som konkret tar död på de farhågor som faktiskt finns?

    Eller finns det några?

  8. Hur tycker du vi ska göra då Johan? Beatrice Ask säger att det är “jättebra att vi engagerar oss”, men tror du själv att någon hade lyssnat på kritikerna om vi hade varit akademiskt problematiserande och nyanserade?

    Nej, självklart måste man ta i lite, och så länge ingen kan GARANTERA att de skrivningar som kom från framtidsgruppen är borta för alltid, så kommer jag att riva upp damm.

  9. Erik, med eller utan Sverige så kommer EU att jobba med rättsliga och inrikes frågor (RIF). Det nuvarande femåriga RIF-programmet (övergripande inriktning vad man ska jobba med under perioden) går ut den 31 december i år och därför är det ordförandelandet på hösten samma år som har ansvar att förhandla fram ett nytt femårigt program. Nu råkar det vara Sverige och givetvis vill vi kalla programmet för Stockholmsprogrammet på samma sätt som det nuvarande Haagprogrammet och det tidigare Tammerforsprogrammet, dvs orten där beslutet fattas (jag hade hellre sett att det hetat Lund- eller Malmöprogrammet, men mötet kommer att hållas i Stockholm).

    Många klagar på att EU-arbetet inte är transparent. Att ta fram femåriga program som visar inom vilka områden som arbetet kommer att fokuseras framöver måste vara alldeles utmärkt för EU:s öppenhet och tydlighet. Dessa program är dock inte speciellt detaljerade, men det ger inriktningen så att arbetet inte enbart blir adhoc-styrt.

    Jämför Kommissionens meddelande om Stockholmsprogrammet med det nuvarande Haagprogrammet och du har verkligen ingen anledning att ifrågasätta Sveriges EU-medlemskap. Skulle också vara intressant att höra hur många som tidigare har kritiserat Haagprogrammet, som verkligen handlade om repressiva åtgärder i ljuset av terrordåden i USA och Europa. Där lever integriteten definitivt i skuggsidan. Nu lyfter vi upp integriteten till främsta prioritering och nu kommer kritiken. Logiskt? Jag tycker inte det.

    Oscar, när du skriver “givetvis kan det svenska ordförandeskapet inte fullt ut lastas för de skrivningar som finns i programmet eller det underliggande materialet från den sk. Framtidsgruppen” så säger du att det svenska ordförandeskapet till viss del kan “lastas”. Förklara det. Det finns inget program ännu, det du menar måste vara Kommmissionens meddelande. Hur kan det svenska ordförandeskapet lastas för det? Hur kan det svenska ordförandeskapet lastas för Framtidsgruppens arbetsdokument som skrevs för mer än ett år sedan? Förklara.

    Dina frågor är svårbesvarade eftersom de bygger på felaktiga grundförutsättningar, men jag ska försöka ge svar.

    Framtidsgruppen (som egentligen var två) jobbade fram till förra våren, alltså 2008, och i deras arbetsdokument skrevs en lång rad förslag. Förslag som något eller några länder lyft men som inte de andra överhuvudtaget tagit ställning till. Det är troligt att Kommissionen tittat på dessa förslag och det är uppenbart med tanke på vad Kommissionen skriver i sitt meddelande om Stockholmsprogrammet att de tar avstånd från de märkliga förslag som också kommit upp här i den svenska debatten. Dessa förslag finns inte med i varken Kommissionens meddelande eller i det som det svenska ordförandeskapet kommer att lyfta in i förhandlingarna med de andra 26 länderna.

    När det gäller definition av terrorism så har EU redan en definition i tidigare rambeslut (som följer FN:s definition) och det finns ingen anledning att frångå denna.

    Nationella brottsbekämpande myndigheter har redan idag mycket information om personer som dömts för brott. Annan information finns hos andra myndigheter men är helt öppna för svenska polisen och svenska medborgare, t.ex. bilregistret. Stockholmsprogrammet fokuserar på att få till ett enklare utbyte/tillgång till information. Ett arbete som redan påbörjats i det s.k. Prümdokumentet. Det kan handla om att danska polisen ska ha direktåtkomst till svenska bilregistret, att tyska polisen ska kunna göra sökningar i österrikiska fingeravtrycksregistret och liknande.

    Vilka brottsbekämpande myndigheter som finns i olika länder är inte enkelt att beskriva, vilka har vi i Sverige? Utöver polisen får man räkna in åklagarna, tullen, Ekobrottsmyndigheten och Kustbevakningen, men även Skattemyndigheten har brottsutredande verksamhet. Vem som får tillgång till vad regleras i varje enskilt rambeslut och inte i ett övergripande femårsprogram. Hittills har det inte varit några konstigheter vad jag vet.

    Det finns inga förslag om att samla in uppgifter om alla svenska medborgare, däremot att uppgifter som t.ex. bilregistret ska bli enklare att nå för andra länders brottsbekämpande myndigheter.

    Farmorgun, du skriver om “roten till det onda”. På vilket sätt är Kommissionens meddelande om Stockholmsprogrammet “det onda”? Dessutom är inte Framtidsgruppens arbetsdokument någon rot. Tvärtom är det tydligt att Kommissionen inte hållit med i de märkliga förslag som något eller några länder tagit upp i Framtidsgruppen. Det är helt enkelt en väldigt felriktad kritik.

    Perty, när jag skrev inlägget hade jag inte tillgång till länkar, ska försöka fixa det. Annars skrev DN m.fl. mycket i frågan och länkade till relevanta dokument.

    Markus, nog vet jag att man behöver ta i lite för att få utrymme i media och uppmärksamhet, men man måste alltid hålla sig till sanningen. Det i Framtidsgruppens mer än ett år gamla arbetsdokument som Piratpartiet “dragit fram” och hävdat att regeringen står bakom är lögn. Att inte hålla sig till sanningen är inget bra sätt att jobba och jag beklagar att många litat på Piratpartiet. Jag hoppas att fler är kritiskt granskande nästa gång de påstår något om alliansregeringen.

    I Framtidsgruppens dokument finns det förslag som bara ett enda land har lagt fram. Förslagen finns med utan att något annat land ställts sig bakom och utan att de andra länderna tagit ställning. Jag kan inte garantera att inte något EU-land i framtiden kommer att få en främlingsfientlig regering (minns Haider i Österrike) och lägga fram galna förslag, men jag kan garantera att en svensk alliansregering inte kommer att ställa sig bakom de galna förslagen. Vad betyder borta för alltid? Vem kan garantera något för alltid? Men läs gärna Kommissionens meddelande så tror jag inte att du är så kritisk längre.

  10. bjöen says:

    hejjjjjjjjj jag kan inte glömmar var som handar till mig jag vill glömmar allt var ska görkan ni hjälpar mig

  11. z999 says:

    “…EU:s öppenhet och tydlighet…”

    🙂

  12. Mikael says:

    Johan,

    I grund och botten hamnar det nog om förtroende, tror du inte det? Känslan av att vårt privatliv och våra små sfärer inte har relevans i politikens kohandel.

    Efter FRA-lagens hantering, och vad som kom fram både när det gäller viljan bland folkvalda att innan votering sätta sig in i lagstiftning som direkt kränker människovärdet, och när det gäller förmågan att förstå sin egen lagstiftning, fanns det fruktansvärda brister.

    Känslan bland människor i gemen är nu att vi inte kan lita på vår regering i integritetsfrågor, vilket leder till mer eller mindre relevanta debatter, ibalnd kanske ibilldade.

    Kan vi vara överens om att det saknas förtroendekapital, eller har vi fel i detta också?

  13. z999 says:

    ”Det är fel redan vad gäller att regeringen valt att ta fram ett program för de rättsliga och inrikes frågorna. ”

    På tal om inrikes och rättsliga frågor. Det kanske är allmänt bekant att Martin Kinnunen i sverigedemokraterna blev misshandlad på nationaldagen i år, speciellt hans sambo råkade illa ut. Det var ”västeraktivister” från gruppen revolutionär front som låg bakom den brutala misshandeln. Det hela ledde till att Kinnunen nu avslutar sitt engagemang inom SD så ni i riksdagen slipper i alla fall att debattera mot honom (grattis).

    Vad jag undrar över är hur V kan uppmana sina medlemmar till brott mot grundlagen, alltså mötesstörningar. Laila Freiwalds blev ju anmäld till KU när hon på eget (?) bevåg stängde ner SD’s sidor i samband med muhammedkarikatyrerna. Att hon överhuvudtaget ens kom på idén säger en del om miljön inom sossarna och hela riksdagen. Enligt Jan Guillou så har dessutom Lars Ohly demonstrerat tillsammans med den så kallade autonoma vänstern (snygg omskrivning) se följande länk-
    http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/janguillou/article5532224.ab

    Jag anser att det är ett stort demokratiskt problem när ett riksdagsparti, riksdagen ska vara lagstiftande enligt grundlagen, kan uppmana till att begå lagbrott. Detta utan någon reaktion från övriga partier. Uppklarningsprocenten när det gäller politiskt våld är obefintlig samtidigt som riskdagspartierna (samtliga alltså) tjänar på det politiska våldet.

  14. z999 says:

    Nyamko Sabuni har sagt så här i DN om det politiska våldet:

    Man har länge tyckt att de är frihetsivrare som ibland går över gränsen, men denna rapport visar att det inte alls bara är ibland. Utan att det är systematiskt och planerat, de har god förmåga att kartlägga sina meningsmotståndare, säger Nyamko Sabuni (FP), som i julas gav Säkerhetspolisen och Brå uppdraget att sammanställa rapporten.

    Ungefär som att det skulle vara ok att känna sympati med en lynchpöbel. Frihetsivrare? Dom erkänner öppet att dom är emot demokrati med utgångspunkt från den kommunistiska läran.

Leave a Reply

Your email address will not be published.