Valkretsindelning i kommuner

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om anförs om valresultatets återspegling av representationen i kommunfullmäktige.

Motivering

För att få ett så rättvist utslag som möjligt i riksdags- och region/landstingsvalen finns det ett system med utjämningsmandat. Detta fördelningssystem saknas i kommunerna.
I medelstora och stora kommuner är det vanligt med en indelning i valkretsar. Effekten blir att mandaten i kommunfullmäktige inte speglar valresultatet och därigenom blir det ett demokratiskt underskott. Det finns många exempel i tidigare val där mandatfördelningen skulle se annorlunda ut om inte valkretsindelningen funnits.

Ett exempel är Göteborg i valet 2006. Det räckte inte med 8 000 röster för att få ett mandat men med 15 000 röster blev resultatet fem mandat. Detta odemokratiska system innebär på sina håll att partier t o m utestängs från kommunfullmäktige. Detta är inte acceptabelt i en demokrati. Det finns olika sätt att lösa det på. Ett är att det inte längre ska var tillåtet med valkretsindelning. Ett annat är att det ska finnas utjämningsmandat i likhet med i landstings- och riksdagsval om man vidhåller kraven på att få behålla valkretsindelningen i kommunen. Det är möjligt att det även finns andra metoder men det viktigaste är att vi kan känna en demokratisk rättvisa, nämligen att varje röst är lika mycket värd oberoende av det samlade röstetalet på de olika partierna.

Stockholm den 29 september 2008

Lennart Pettersson (c)
Johan Linander (c)

This entry was posted in Riksdagsmotioner. Bookmark the permalink.

12 Responses to Valkretsindelning i kommuner

  1. Erik says:

    I riksdagsvalet 2006 räckte inte 162463 röster till något mandat men 291121 räckte till hela 19 mandat! Men det demokratiska underskottet vill du inte erkänna. Nu ogillar jag visserligen starkt partiet som fick 162463 röster, men man måste vara konsekvent och inte bara vara för demokrati när utfallet blir som man själv vill. Jag är helt övertygad om att 4 %-spärren i sig är ett stort hinder för att komma upp till 4 %, eftersom de flesta av den anledningen inte vill rösta på ett parti som har under 3 % eller så, vilket missgynnar alla nya partier.

  2. site admin says:

    Varför drar du slutsatser Erik som du inte vet någonting om? För att jag tillsammans med en kollega motionerat om valkretsindelning i kommuner så säger det ingenting om vad jag tycker om 4 %-spärren.

    I ett internt dokument förra året skrev jag så här: “Om 200 000 personer röstar på Z-partiet i riksdagsvalet så betyder deras röster ingenting. I riksdagsvalet 2006 krävdes det mer än 222 000 röster för att nå över 4 %-spärren. Är det rimligt? Skulle ett fåtal personer kunna få in en riksdagsledamot om det inte funnits någon spärr? Inte alls, det skulle krävas ca 15 900 röster för ett mandat.

    Med ett rakt valsystem utan spärrar skulle befolkningens röster få direkt utslag och givetvis skulle fler partier väljas in. Vid valet 2006 skulle Sverigedemokraterna fått tio mandat, Feministiskt Initiativ och Piratpartiet vars två mandat samt SPI och Junilistan skulle fått vars ett mandat. 2002 hade det endast blivit två ”extra partier”, då hade Sverigedemokraterna fått fyra mandat och SPI två.

    Självklart kan man tänka sig alternativ mellan 4 %-spärr och ingen spärr alls. Men det är hur som helst dags att ifrågasätta om befolkningens åsikter får tillräckligt demokratiskt genomslag med en 4 %-spärr.”

  3. Erik says:

    Det glädjer mig att höra! Tidigare när vi har diskuterat detta har du framfört en annan åsikt, så jag tycker inte att jag har dragit slutsatser om sådant jag inte vet något om.

  4. site admin says:

    När har jag gjort det?

  5. Jag säger som Erik, det var otroligt positivt att höra att du tydligen stödjer slopandet av den odemokratiska 4%-spärren (som ju för övrigt saknas i kommunalvalet).

    Om du nu verkligen anser det, så undrar jag varför vi inte sett en motion från dig om detta. Borde väl vara NÄSTAN lika viktigt, för svenska folket, som att erkänna Västsahara, eller hur?

  6. site admin says:

    Frågan ligger i grundlagsutredningen som pågår. Inte någon mening att motionera om det då.

  7. Erik says:

    Här säger du att “ingen spärr är svårt att tänka sig”. Så nej, jag drar inte slutsatser om sånt jag inte vet något om. Har du ändrat uppfattning så tycker jag givetvis att det är bra!

  8. site admin says:

    Viss nyansskillnad kan jag hålla med om, och klipper man ett citat mitt i en mening så kan man ju få fram lite vad man vill… Det du citerar som “ingen spärr är svårt att tänka sig” är en del av meningen “ingen spärr är svårt att tänka sig, det är omöjligt att klara riksdagsarbetet med bara ett fåtal ledamöter som det ser ut idag, jag skulle påstå att 10 ledamöter är ett minimum för att klara arbetet, alternativet är då att ändra riksdagsupplägget totalt vilket givetvis är möjligt”

    Grunden i mitt resonemang är detsamma: 4 %-spärren är för hög, man kan tänka sig att ta bort spärren eller sänka den, gör man drastiska förändringar så att ett parti kan få ett litet antal mandat så måste hela upplägget av riksdagsarbetet göras om.

    Som sagt, frågan ligger i grundlagsutredningen.

  9. Erik says:

    Om spärren sänks till t.ex. 3 % (som du sa var lämligare i en kommentar i till inlägget jag länkade till) så är det ju en förbättring, men samma demokratiska problem kvarstår. Om ingen spärr kräver att riksdagsarbetet förändras så får man väl göra det.

    När kommer grundlagsutredningen att vara klar?

  10. site admin says:

    Grundlagsutredningen är en “mastodontutredning”, vet inte riktigt när den ska vara klar. Letade lite på regeringens hemsida och såg att en specialrapport utarbetats, på uppdrag av grundlagsutredningen, om “Valsystem och representationseffekter“. Har inte hunnit läsa den dock.

  11. Erik says:

    Jag har inte läst alla 85 sidorna i din länk, men ett litet utdrag:

    Forskning visar att valdeltagandet
    generellt sett är högre i länder med proportionella eller blandade proportionella valsystem än i länder med rena eller blandade majoritetsvalsystem (Norris 2002). Anledningen antas dels vara att proportionella system ökar det politiska systemets legitimitet då fler grupper i samhället känner sig representerade, dels att färre röstberättigade kommer att känna att deras röst är bortkastad.

    Det låter rimligt. Om man då slopar 4 %-spärren skulle ju ännu fler känt sig representerade och färre känt att deras röst var bortkastad. Om spärren skulle försvunnit skulle hela 18 mandat fördelats till 5 olika partier utanför riksdagen. Det hade varit riktigt intressant.

    Det faktum att hela 5.6 % av rösterna gick till partier utanför riksdagen torde innebära dels att många känner att de inte är representerade och att det finns ett ovanligt stort missnöje med de etablerade partierna. Nu är missnöjet så stort att vi troligen får ett SD på över 4 % 2010. Det är väldigt tråkigt.

  12. site admin says:

    Grundlagsutredningen ska lägga sitt betänkande senast den 31 december i år.

Leave a Reply

Your email address will not be published.