Alliansens politik minskar utanförskapet i Skåne

(Har varit publicerad i Kvällsposten.)

I tider då rapporter om lågkonjunkturens negativa effekter överträffar varandra så kan det vara på sin plats att se tillbaka vad den borgerliga alliansen gjort under de första två åren vid regeringsmakten. Om man lyssnar till den socialdemokratiska oppositionen så skulle man kunna tro att allting i princip blivit sämre, att lågkonjunkturen är alliansens fel och att allt var bättre under den socialdemokratiska regeringstiden före 2006.

Många tycker att statistik och tabeller är tråkigt, men det kan också vara informativt och sakligt. För att lägga undan den politiska retoriken så tänker jag här presentera lite statistik om vad som hänt i Sverige och i Skåne sedan 2006 och sedan får varje läsare själv bedöma vad statistiken står för.

Enligt Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och SCB så befann sig 173 000 personer färre i utanförskap i juli 2008 i jämförelse med juli 2006. Det innebär alltså att det är 173 000 personer färre i Sverige som är öppet arbetslösa, i AMS-åtgärder, är latent arbetssökande, undersysselsatta, har sjukpenning eller har sjuk- och aktivitetsersättning.

De senaste veckorna har vi kunnat läsa att arbetsmarknaden försvagas och att arbetskraftsefterfrågan minskar. Detta är korrekt, men det är en nedgång från ett mycket positivt läge. Antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen minskade med 20 % mellan första halvåret 2007 till första halvåret 2008. Arbetsförmedlingen själva beskriver dock problemet så här: ”Men platstillströmningen är fortfarande hög sett över en längre tidsperiod.” Med andra ord är det lägre än tidigare under alliansen två första år, men hög i förhållande till hur det var med den tidigare regeringens arbetsmarknadspolitik.

Hur går det då för Skåne? Svaret är att skåningarna får mer jobb, startar fler företag, är friskare och mindre bidragsberoende. I Skåne fanns det i juli 2006 28 628 personer som hade sjukpenning, i juli 2008 var samma siffra 19 506. En minskning med 9 122 personer eller ca 32 %. Ibland i debatten hävdas det att de mer preciserade reglerna för sjukpenning gör att antalet sjukpenningsberättigade går ner, men att dessa istället tvingas söka socialbidrag. Stämmer då detta?

Inte alls. Redan under alliansens första år, 2007, så gick antalet socialbidragsmottagare ner med 3 888 personer i Skåne. Det är en nedgång med 7 %. Samtidigt gick snittbidragssumman ner med ca 2 %. Med andra ord blev det färre som behövde söka socialbidrag och de som sökte behövde ett mindre bidrag. Statistiken för andra kvartalet 2008 (senast tillgängliga statistik) visar på en ytterligare nedgång med 1 % både i landet som helhet och i Skåne.

Skåningarna har också blivit bättre på att starta företag. Nyföretagarbarometern visar att under 2007 startades 9 % fler företag än under 2006. Denna trend fortsatte under första halvåret 2008 då skåningarna startade ännu fler företag även om det i landet som helhet blev en nedgång. Ungdomsarbetslösheten debatteras också ofta. Arbetsförmedlingens statistik visar att 22 % färre unga skåningar var arbetslösa i juli i år i jämförelse med i juli 2007. Även detta går på rätt håll.

Om alliansens politik gör att Skåne och skåningarna får det bättre får ni läsare själv avgöra. Men så här ser i vart fall halvtidsresultatet ut.

This entry was posted in Insändare. Bookmark the permalink.

11 Responses to Alliansens politik minskar utanförskapet i Skåne

  1. Ola says:

    Du har inte funderat på om man sänker sjukpenningen till 0 kr per dag att sjuktalet skulle sjunka ännu mera? Nej men ärligt ser du inget samband mellan sänkt sjukpenning och sänkt sjuktal. Tror nog dom flesta ser det.

  2. z999 says:

    Utanförskapet numera handlar om att stå utan både sjukpenning och socialbidrag. Man kan ju fråga sig hur lönsamt det är att pressa fram jobb åt totalt omotiverade personer under tvång.

    Nästa naturliga grupp att ge sig på torde vara pensionärerna för att få råd emd annat. Det snackas ju en del redan om att folk måste jobba efter 65.

  3. z999 says:

    Det har väl varit ganska lätt förhållandevis under den första halvtiden? Det är underlättar ju lite när det är högkonjunktur. Eventuellt så har alliansen kunnat spara så mycket att effekten av kommande lågkonjunktur inte slår igenom helt förräns nästa val.

    Man måste ju ha sparat in enorma pengar på att strunta i försäkringskassans åtaganden och folk som blir utan pengar har ju ingenstans att vända sig.

  4. site admin says:

    De flesta skeptiker före våra förändringar av rehabiliteringskedjan och sjukförsäkringen hävdade att det skulle överföra kostnaderna till kommunerna i form av socialbidrag. Så har det inte blivit, det har både blivit färre som söker socialbidrag och de är berättigade till lägre summor.

    Sedan är det tydligt att vi har helt olika syn på krav på egen försörjning. För mig är det självklart att den som kan också har ett ansvar att försörja sig själv. Jag betalar gärna skatt för att hjälpa de som inte KAN försörja sig själv, men jag vill inte betala skatt för att hjälpa de som inte VILL försörja sig själv.

  5. Ola says:

    Nu har ju ingen än sett vad rehabiliteringskedjan inebär. Ja det hade ju varit om socialbidragen ökat under en högkonjetur. Det är ju nu vi kommer att se om det är fallet. Men menar du då att om man gör som ni försämrar det sociala skyddsnätet för sjuka, arbetslösa och gamla så börjar dom jobba? Förut i tiden trodde man ju oxå på att hungriga hundar jagade bättre.
    Jag vill inte betala skatt åt fuskare heller. Men jag vill inte heller skicka ut någon att jobba som inte är frisk. Det skulle ju vara värre än att betala för mycket eller hur.

  6. z999 says:

    Linander:
    “Jag betalar gärna skatt för att hjälpa de som inte KAN försörja sig själv, men jag vill inte betala skatt för att hjälpa de som inte VILL försörja sig själv.”

    Det är ju ändå öppet för tolkning. I Auschwitz och andra läger så jobbade folk trots lunginflammation. När alliansen diskuterar den här frågan så utgår man från att det skulle gå att precisera upp när någon kan anses vara för sjuk och när den inte kan det. Man har ju också lagt in krav på att folk måste flytta om de kan få ett jobb de klarar någon annanstans i landet. Det här innebär naturligtvis att folk som egentligen är olämpliga att arbeta ändå kommer till sina jobb, en flytt kan vara ännu jobbigare än alternativet.

    En lösning som jag tror skulle vara långt bättre är att införa samma summa till alla som är sjuka oavsett vad dom har haft för inkomst. 9.000 spänn i månaden kunde vara en gräns (OBS! Jag vet att folk i riksdagen har 100% av lönen när de är sjuka, men det behöver man inte ändra på). Om den sjuke sedan behöver dyr cancervård eller annat så kan detta bekostas av staten utan att man ger personen några extra pengar. Om det är garanterat mer attraktivt att jobba än att vara sjukskriven så tror jag att man kan minska på kontrollsystemen också. Att skaka fram jobb åt sjukskrivna och att till varje pris få folk att jobba tror inte jag att är samhällsekonomiskt lönsamt. Forna Sovjet hade ju det som ideal och arbete var där en rättighet (eg skyldighet).

  7. Erik says:

    Sedan är det tydligt att vi har helt olika syn på krav på egen försörjning. För mig är det självklart att den som kan också har ett ansvar att försörja sig själv. Jag betalar gärna skatt för att hjälpa de som inte KAN försörja sig själv, men jag vill inte betala skatt för att hjälpa de som inte VILL försörja sig själv.

    Det finns människor som är så funtande psykiskt att det är lika besvärligt för dem att arbeta som någon som saknar en arm eller två, utan att detta för övrigt märks i deras personlighet. De flesta skulle säkert placera dessa människor i kategorin “de som inte vill”, men så är det verkligen inte. De allra allra flesta människor ville jobba redan under socialdemokratiskt styre då nästan alla väljer sysselsättning, att träffa andra människor dagligen och en bättre ekonomi före alternativet. Att inte tillåta människor att tillhöra den lilla grupp människor som inte väljer detta är i mina ögon lika inhumant som att försöka tvinga fysiskt handikappade människor att arbeta med något som de fysiskt inte klarar av.

  8. site admin says:

    Det är väl ingen hemlighet att det blev färre korttidssjukskrivna när karensdagen infördes. Kanske för att en del som inte borde åka till jobbet gjorde det ändå, men nog fanns det många måndagströtta så tog sig upp och till jobbet tack vare karensdagen. På samma sätt visar erfarenheten att med större ekonomisk skillnad mellan att jobba och inte jobba, ja då är det fler som jobbar.

    Tyvärr finns det folk som hellre stannar kvar i sängen än att stiga upp och åka till ett jobb de inte gillar. Det finns de som utnyttjar vårt välfärdssystem. Eller tror ni något annat?

    Hela vår jobbpolitik går ut på att människor ska kunna jobba så mycket som de klarar av. Det gäller även personer med psykiska handikapp. Kanske behövs det anpassade arbetsplatser, deltidsjobb eller på andra sätt underlättande för att de ska kunna fungera på en arbetsplats. I grunden tror jag att det är bra för alla människor att ha ett dagligt jobb att gå till och känna att de gör något meningsfullt som andra människor också värderar.

  9. Ola says:

    Det är klart Johan att har man sådana tankar om folk som du tycks ha så då är inte folk sjuka då är dom lata. Men kan du visa på en riktig utredning som bevisar att folk är hemma för att dom är lata.
    Eller någon utredning som visar på att folk blir friskare om man sänker sjukförsäkringen.

    Hur många jobb har ni ordnat som är lättare så att dom sjuka kan göra dom? Dom börjar ju nu vara bråttom att få fram när nya sjuksystemet har trätt i kraft.

  10. z999 says:

    Det kan vara trevligt för skattebetalarna att regeringen försöker stoppa bidragsfusk när det gäller sjukskrivningar. Men i skåne så anser de styrande att folk som uppehåller sig illegalt i Sverige ska få skattefinansierad sjukvård, utöver diverse bidrag som utgår för det illegala uppehället.

    Länk för att bekräfta eftersom antirasister konsekvent förnekar verkligheten.

  11. site admin says:

    Trevligt med en positiv människosyn, men något naivt att tro att inte en endaste människa hellre ligger hemma med full betalning än att gå till jobbet som han eller hon kanske inte trivs med. Tror du verkligen inte att sjukskrivningarna skulle gå upp om alla fått 100 % sjukersättning och utan karensdag? Just införandet av karensdagen fick korttidssjukskrivningarna (speciellt på måndagar) att gå ner.

    Instegsjobb, nedsatta arbetsgivaravgifter för de som har haft det svårast att ta sig in på arbetsmarknaden, nyfriskjobb (vilket ord…). Åtgärderna är många, sedan är jag inte så säker på att alla slaget helt rätt, men att fler fått jobb kan vi väl åtminstone vara överens om.

    Region Skånes beslut att ge papperslösa akutvård är ett medmänskligt, humanistiskt och alldeles utmärkt beslut. Till och med Sverigedemokraternas ledamot i det ansvariga utskottet var positiv (sedan piskades hon dock in i ledet, på tal om partipiska…).

Leave a Reply

Your email address will not be published.