Ökade klyftor med socialdemokratiskt styre

Socialdemokraterna hävdar ständigt att vår allianspolitik leder till ökade klyftor i samhället. De pekar på slopandet av fastighetsskatten (som vi tog bort av andra skäl, men det beslutet ökade säkert klyftorna) men glömmer gärna bort inkomstskattesänkningarna som totalt sett gynnar låg- och medelinkomsttagarkommuner mer än höginkomsttagarkommuner. Det finns ett mått på inkomstklyftorna som kallas Gini-koefficienten och den visar på något minskade inkomstklyftor sedan 2006. Däremot ökade klyftorna 2001-2006. Att fler får arbete istället för A-kassa, sjukpenning eller förtidspension är det effektivaste sättet att minska skillnaderna.

Idag har DN en bra artikel på Stockholmssidorna som visar hur inkomstutvecklingen förändrades 2000-2006 i Stockholms läns kommuner. Tyvärr är det inte speciellt tydligt i artikeln att dessa inkomstklyftor alltså ökade under den socialdemokratiska regeringsperioden och det finns också bloggare som medvetet eller omedvetet dragit slutsatsen att alliansen är skyldig till det som artikeln visar.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

2 Responses to Ökade klyftor med socialdemokratiskt styre

  1. Ola says:

    Så du påstår på allvar att en med 17000 i månaden har fått mera i kronor i skattesänkning än en med 28000.
    Börja inte nu med procent och sådant utan svara på frågan istället. För vi köper ju mat i kronor och inte procent. Och enligt tidningen vår Bostad så får 70% av villaägarna en höjning av fastighetskatten. Och det är inte dom som bor i Danderyd eller Täby. För dom får en ordentlig sänkning.

  2. site admin says:

    Ola, jämförelsen som DN gjort handlar om inkomstutvecklingen i Stockholms läns kommuner och det var det jag också skrev om. Kommuner med många låg- och medelinkomsttagare får totalt sett en bättre effekt av våra jobbskatteavdrag än höginkomsttagarkommuner, därför är jobbskatteavdraget även bra ur ett regionalpolitiskt perspektiv.

    Men varken jag eller någon annan påstår att skattesänkningen i kronor blir större för den som tjänar 17 000 kr än den som har 28 000 kr i månaden. Procentuellt blir det en större sänkning, men inte i kronor. Att man ger svar i procent kan väl å andra sidan inte vara så konstigt. Löneförhandlingar handlar nästan alltid om en procentuell löneförhöjning, inte om antalet kronor. När en kommun höjer skatten så höjs den inte ett antal kronor utan i procent.

    Varför sänker vi då inte skatten enbart för låg- och medelinkomsttagare? Ett sådant system skulle ge orimliga marginaleffekter som man inte kan ha i ett skattesystem. Den dagen du tjänar den första kronan över gränsen för vad som anses vara en låg- eller medelinkomst så skulle marginalskatten bli löjligt hög.

    När det gäller fastighetsskatten och Vår Bostad så blandar man ihop äpplen och päron. Det var väldigt få (men de fanns) som fick högre fastighetsavgift med alliansens nya system än med den gamla fastighetsskatten. Däremot har taxeringsvärdena höjts pga högre fastighetspriser och det innebär att en del får högre avgift än tidigare, men den höjningen hade även kommit med den gamla fastighetsskatten. Men du har helt rätt i att de största vinnarna på förändringen av fastighetsskatten är de med höga taxeringsvärden. Täby vet jag inte om det är det bästa exemplet, men säg Danderyd, Lidingö och Nacka plus Vellinge, Kungsbacka, Simrishamn och en lång rad kustkommuner så är vi överens.

    Förändringen av fastighetsskatten var inte ett fördelningspolitiskt beslut utan det handlar i grunden om att det är principiellt fel att beskatta ägande. Att äga ett hus ger inga inkomster, oavsett hur värdefullt det är. Däremot genereras pengar vid försäljning och då beskattar vi hårdare istället.

Leave a Reply

Your email address will not be published.