Lagstiftningen för mobiltelefonspårning måste ändras

Jag tänker inte försöka avgöra om Justitiekansler Göran Lambertz gjort rätt i sin bedömning av när misstänkta brottslingars mobiler får spåras eller inte. Bakgrunden är att det i lagen står (RB 27:19): “Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet
hämtas in om telemeddelanden som befordras eller har befordrats till eller från en viss teleadress eller att sådana meddelanden hindras från att nå fram.” Eftersom det handlar om befordras eller har befordrats så är det väl mycket som talar för att det krävs att telefonen aktivt har använts.

Om beslutet nu innebär ett stopp för polisens möjlighet att spåra misstänktas mobiler så behövs det en lagändring. Verktyget är viktigt för polisens brottsbekämpning och när det gäller personer som är misstänkta för relativt grova brott (minimistraff minst sex månaders fängelse) så är integritetsfrågan mindre känslig.

Samtidigt har JK helt rätt i att de brottsbekämpande myndigheterna måste ha lagstöd för sitt agerande. Eftersom jag tror att de flesta av mina rättspolitiska kollegor, liksom jag, utgått från att polisen har haft rätt att använda teleövervakning för att spåra misstänktas mobiler även när de inte används, så tror jag inte att det ska bli så svårt att komma överens om en lagändring. Sedan är det ju tyvärr ändå så att alla lagändringar tar tid. Lagförslag ska tas fram, remissrunda, lagrådsremiss, riksdagsbehandling och sedan har det nog gått minst ett år ändå.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

2 Responses to Lagstiftningen för mobiltelefonspårning måste ändras

  1. Audi A3 Sportback 2.0T Quattro says:

    Sedan är det ju tyvärr ändå så att alla lagändringar tar tid. Lagförslag ska tas fram, remissrunda, lagrådsremiss, riksdagsbehandling och sedan har det nog gått minst ett år ändå.

    Det gick i racerfart att i panik göra några extra tilägg till FRA-lagen….

    Så vill man trycka igenom en lag så kan man visst göra det snabbt….

  2. site admin says:

    Ordentlig skillnad mellan att göra integritetsförbättringar i ett lagförslag som varit ute på remissrunda, lagrådsremitterats osv och att ändra en lag. Men i princip håller jag med om att det inte är bra med för stora tillägg i riksdagsbehandlingen eftersom det kan ge delar av lagar som inte har de förarbeten som behövs för lagtolkningen.

Leave a Reply

Your email address will not be published.