Bra seminarium om upphovsrätten år 2030

Ikväll har Centerpartiet inom “Framtidsdialogen” haft ett seminarium om upphovsrätten år 2030 på “Street” på Södermalm i Stockholm. Det var ca 100 anmälda och det får anses vara riktigt bra. Det var dessutom inte så politikertätt som partianordnade seminarier och föredrag brukar vara, utan det hade kommit väldigt många utomstående och mycket engagerade personer.

Panelen som bjudits in höll också högsta klass. Från början var det annonserat att Kenth Muldin, VD STIM, Nicklas Lundblad, policychef Google samt ledamot i regeringens IT-råd, Rasmus Fleischer, doktorand i samtidshistoria samt en av grundarna av Piratbyrån och Monique Wadsted, advokat och delägare på MAQS, specialiserad på bl.a. medie- och underhållningsjuridik skulle komma. Därutöver kom Henrik Pontén, jurist på Antipiratbyrån och Martin Rolinski, sångare i BWO.

Även om temat var upphovsrätten 2030 så föll många av deltagarna tillbaka till dagens fildelningsdebatt, men å andra sidan måste man utgå från dagsläget för att kunna försöka skåda in i framtiden. Kenth Muldin pratade engagerat för licensieringar och jag tolkade honom som att upphovsrätten egentligen inte behöver förändras i någon större utsträckning. Jag tror att det ligger en hel del i STIM:s förslag. En framtid där vi som privatpersoner inte betalar för varje låt (STIM företräder och talade enbart om musik) utan mer indirekt genom bredbandsabonnemanget, kanske i månadsavgiften för mobilen eller genom att vi “konsumerar” reklam som ger intäkter.

Nicklas Lundblad var nog den som höll högsta tekniska nivå på sitt anförande och han var också den som höll sig bäst till framtiden. Lundblad pratade om trender i den kreativa och den tekniska utvecklingen och vad detta får för konsekvenser för upphovsrätten. De “upphovsrättspositiva” gav sig på Lundblad ordentligt för hans påstående att allmänhetens skapande kommer, i mängd, att ta över det professionella skapandet. På en fråga som jag själv ställde om skyddstider så uppfattade jag Lundblad som att han instämmer i behovet att korta skyddstiderna.

Monique Wadsted talade mycket om att upphovsrättsinnehavarna äger sina verk och behovet av att de ges möjlighet att effektivt skydda sin rätt. Jag uppfattade henne också som den enda som egentligen ville ha en ännu starkare upphovsrätt, även om det fanns fler som ville ha starkare möjligheter att skydda befintlig upphovsrätt.

Rasmus Fleischer var den som sa det enda som vi egentligen vet om 2030, nämligen att vi inte kan veta. Däremot pekade han på hur långt den tekniska utvecklingen bör ha gått. Han lärde mig ett nytt ord, nämligen petabyte. Efter megabyte, gigabyte och terabyte kommer petabyte. 2030 bör vi kunna ha fickminnen så “stora” att all världens inspelade musik kan rymmas. Fleischer var den som var tydligast på att upphovsrätten måste ändras med den tekniska utvecklingen.

Henrik Pontén framförde att möjligheten att stoppa fildelningen måste förbättras för att de lagliga alternativen ska ha en chans att växa fram. Eftersom han jobbar för en organisation som företräder film och datorspelsbranscherna så breddade han diskussionen så att den inte enbart handlade om musik. Även Pontén verkade nöjd med själva upphovsrättslagstiftningen men vill som sagt ha starkare medel för att få ner antalet brott mot den.

Martin Rolinski är själv upphovsrättsinnehavare och sångare i BWO. Han gav ett perspektiv för de som upphovsrättslagstiftningen är till för att skydda, nämligen skaparna. Rolinski var mycket tydlig på att dagens fildelning drabbar svensk musik. Färre nya artister kan ta sig fram eftersom det är svårare att få skivproduktionen att gå runt. Ska det finnas svenska artister i framtiden som kan leva på sin musik så måste fildelningen stoppas. Han såg också problem med att branschen varit så avigt inställd till nya sätt att sälja musik.

Totalt sett tycker jag att det var en mycket bra kväll. Många intressanta perspektiv från kunniga paneldeltagare. Samtidigt så kan jag konstatera att det är lättare att säga vad som är fel och hur det borde vara istället för att komma med lösningar för att nå dit. Jag tycker också att de som förordade “hårdare tag” mot fildelningen kom lite för lätt undan. De behövde aldrig svara på vilka åtgärder som kan anses demokratiskt acceptabla för att bekämpa ett brott som har relativt lågt straffvärde.

Jag vet att det finns fler som brukar läsa min blogg som var där. Kommentera gärna och rätta mig om jag missuppfattat eller glömt något viktigt som paneldeltagarna framförde.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

15 Responses to Bra seminarium om upphovsrätten år 2030

  1. Jag tror att det ligger en hel del i STIM:s förslag.

    Om det inte räcker med att du fegade ut vad gäller FRA-förslaget, så är ovanstående perfekt för att bevisa att du inte är tillnärmelsevis så insatt i de här frågorna som du försökte göra sken av inför valet 2006.

    Grattis Johan, nu lyckades du nog jaga bort de sista av dina forna anhängare.

    Tips: läs igenom STIMs (och framför allt Copyswedes) årsredovisningar. Det tar inte många minuter, men borde vara obligatoriskt för samtliga riksdagsmän innan de tillåtes att rösta, eller ens uttala sig, i några relaterade frågor över huvud taget.

  2. steelneck says:

    Angående Pontén. Det är nog snarare precis tvärt om. Det är fildelningen som ger incitament till förändring. Utan det hotet har de ingen som helst anledning att förändras och kan trampa på i ullstrumporna. Det är också ganska knasigt att tala om fildelning, man borde nog istället använda ordet kommunikation. Det är kommunikations-möjligheterna som ger nya incitament. Den som inte klarar av att nyttja möjligheterna blir onekligen frånåkta av de som kan. De distributionsmonopolistiska skivbolagens dagar är räknade. Artisterna klarar sig utan dem och finner nya bättre vägar än protektionism.

    Angående Martin Rolinski. Tycker inte du också att det är rätt typiskt att det kommer någon som defenitivt inte behöver svälta, som målar upp ett hot om svältande artister.. Den svältante okände artistens problem består inte i hurvida denne skall få betalt, hotet för denne är istället att förbli okänd. För denne är kommunikationsmöjligheterna just möjligheter och inte hot, att kanske kunna börja konkurrera med Martin Rolinski & co..

    Angående STIM. De har nog inte förstått att det är kommunikation det handlar om, och detta innebär att det finns minst två sidor. För att tillåta den ena måste den andra legaliseras. Vill de verkligen det? Om inte så vill de ha betalt för sådan kommunikation som redan idag är fullt tillåten att kommunicera hej vilt. Detta innebär i så fall att det allas vår kommunikation rent generellt de vill beskatta, och då skulle vi lika gärna kunna höja skatten och ge dem pengar direkt från statskassan, det tror jag inte skulle falla i så god jord.. Lägg därtill fördelningsproblemet som uppstår. Det innebär ju en kulturell planekonomi och det torde vara få saker som är mindre lämpade för statlig reglering än just populärkultur.

    Angående Nicklas Lundblad. Allmänhetens skapande överstiger redan i dag det professionella skapandet med magnituder, detta då om man inte begränsar sig till populärmusik och film, alltså precis det som “proffsföreträdarna” har betalt för att företräda.

    Var det ingen som påpekade att vi faktiskt har levt med massiv fildelning på största möjliga globala skala under bra många år nu, samtidigt som vi lägger ut allt mer pengar på kultur (STIM upplever väl ett all time high just nu), och ställde detta faktum mot allt de vill införa som kränker rätten till privat kommunikation och avskaffar budbärarimmuniteten? Jag tycker de har ropat “varg” alldelens för länge nu, och att komma ned några siffror om minskad skivförsäljning är IQ-fiskmås när vi samtidigt spenderar allt mer på kultur. De kunde lika gärna visa siffror på att försäljningen av vinylskivor rasat. De verkar tro att just skivor skulle vara den slutgiltiga tusenåriga lösningen som adrig skall förändras. Fast så resonerar man väl om man lever på detta och inte vill behöva förändra sig. He va bäst förrut…

  3. Flyer says:

    För det första
    Ingen har än så länge kunnat presentera hållbara bevis för att den “olagliga fildelningen” överhuvudtaget är till skada för samhället – dom berörda branscher eller kreatörn/kulturarbetaren/artisten. – Jag finner därför den pågående debatten ganska märklig -Så länga det inte finns några som helst seriösa undersökningar eller statliga utredningar som kan stödja behovet av den nuvarande kriminaliseringen av fildelare eller dom förslag till skärpt upphovsrätt som Alliansen nu föreslår – kan man fråga sig vad det är man egentligen debaterar och varför?

    För det andra
    I Sverige har man alltid taget hänsyn till alla berörda parter i lagstiftningsarbetet. – När det gäller upphovsrätten – så lyser representation för en miljon fildelare med sin frånvaro. – Vem eller vilka fick tala för dom när Bodström skärpte lagen för att jaga dem som “tjänar miljooooner” på fildelningen? – Vem eller vilka har fått föra talan för dom idag – nu när Alliansen med Beatrice Ask i spetsen föreslår att införa en USA inspirerad lag där i huvudsak amerikanska särintressen skall kunna spionera på svenska fildelare och sedan dra dem inför rätta?

    för det tredje
    Har dom ansvariga politikerna i Alliansen taget sig en titt hur (musik)branschen beter sig i USA? – Hur de går fram där som en slåttermachine och skickar ut mängder av hot om åtal till ensamma mödrar – studenter – barn – åldringar mm för att sedan utpressa dem på höga belopp i en “förlikning”?

    Har dom ansvariga politikerna i Alliansen funderat över hur en vanlig medelsvensson skall kunna uppbringa resureser – tid – och ork och ha kunskaper nog för att stå emot dessa ekonomisk/politisk starka bjässar i en civilrättslig rättegång? – Självklart är en sådan “David mot Goliat” strid på föhand given.

    För det fjärde
    Om den förslagna lagen blir verklighet då ser det verkligen dystert ut för den lilla människan och för rättssäkerheten i Sverige. – Alliansen påstår idag att de bara är ute efter dem som fildelar i stor skala – men när lagen väl är genomfört finns det inga garantier att branschen verkligen kommer att uppföra sig etisk – tvärtom – alla indikationer pekar på att branschen även här – liksom dom gör i USA – kommer att missbruka lagen för sina egna syften.

    För det femte
    Vad är det för problem med att besluta sig för att undanta all fildelning – dvs både upp- och nedladdning av vilka digitala filer som helst – från Upphovsrätten så länge det sker på ideell basis? – Hur kommer det sig att den möjligheten aldrig övervägas överhuvudtaget?

    Man kan sedan alltid utvärdera effekterna av en sådan förändring av Upphovsrättslagen efter en 5 års period och se om åtgärder behöver vidtas – Det är dock min fasta övertygelse att inga som helst skadliga effekter kommer att uppstå. – Vi har levt med fildelningen sedan mitten av 90 talet och än har vi inte sett en minskning av kuturtillgången – eller kulturskapandet – än har vi inte sett några köer av arbetslösa kulturarbetare/kreatörer/artister hos arbetsförmedlingen och än har ingen känd artist fått gå från hus och hem pga den “olagliga fildelningen”.

    Det är dags för alla politiker inom Alliansen och socialdemokratin att sluta mingla med och låta sig påverkas av dessa i huvudsak amerikanska särintressena och börja slå vakt om sina egna medborgares intressen istället – De har inte blivit valda för att böja rygg för USA! – Packa ihop Antipiratbyrån och IFPI och skicka tillbaka dem där de hör hemma. – Värna om dom svenska rättstraditioner och den svenska synen på rättvisa istället!

  4. Johan says:

    Det Stim inte gärna säger till media är att de, förutom licensavgiften, fortfarande vill jaga fildelare. Äta kakan och ha den kvar. Med deras licensmodell blir det ännu värre för då måste man spåra exakt vad och vilka artister som skickas, eftersom vissa kreatörer inte ingår i deras licensmodell och spridning av dessa skall vara straffbart även i framtiden. Det kommer att behövas en riktigt drakonisk kontrollapparat för att implementera Stims modell och det känns inte riktigt som vägen att gå…

  5. site admin says:

    Björn, du borde även läsa meningen efter den du citerar (“En framtid där vi som privatpersoner inte betalar för varje låt). Men vill du missförstå och vara oförskämd så får du väl vara det.

    I övrigt tänkte jag inte svara i detalj på vad ni skrivit utan försöka få igång en framtidsdialog och inte stå fast i dagens fildelningsdiskussion.

    Ni andra som är mer seriösa än Björn, vad tror ni om upphovsrätten 2030? Är det inte en tänkbar framtid att vi som musikkonsumenter får tillgång till den musik vi vill, när vi vill, “kostnadsfritt” på samma sätt som vi idag lyssnar kostnadsfritt på radio? Skillnaden är bara att genom radion så är det någon annan som bestämmer vilka låtar vi ska lyssna på och frågan är varför vi inte kan göra det själv?

    Kostnadsfritt använder jag eftersom ingenting är gratis. Jag “betalar” för radiomusiken genom min reklamkonsumtion (eller via tv-avgiften till SR, men det är förhoppningsvis inte aktuellt 2030).

    Någon får gärna förklara för mig varför en sådan modell skulle vara mer “kulturell planekonomi” än dagens fördelning av pengar till artister utifrån hur mycket de spelas. (Det handlar inte om att övervaka hur mycket av varje artist som fildelas i dagens fildelningsnätverk.)

    Det är möjligt att det finns kvar en del av dagens fildelning 2030, men tror ni det? Finns det inte helt andra tekniska lösningar då?

  6. Pingback: Oscar Swartz :: Texplorer

  7. JörgenL says:

    Fildelning om 30 år? Tja det finns åtminstone två helt olika scenarier tror jag.

    Det ena är att det fortsätter ungefär som idag i “tangentens riktning”, dvs kommunikationstekniken utvecklas, bättre överföringsteknik med fiber långt ut i nätet, väldigt höga kapaciteter och miniatyrisering på lokala trådlösa nät, lågt pris och publika trådlösa nät som täcker stor del av bebodda områden. Fokus på snabb kommunikation och effektivast möjligt användande av överföringskapacitet. Transparens i anslutningen så att utrustningen hela tiden hoppar mellan olika anslutningsformer för att hitta den snabbaste efterhand som man rör sig eller belastningen ökar och minskar i olika segment.

    Mediamanicker som blir extremt billiga och med den typen av kapacitet Rasmus nämnde, kapacitet för tusentals filmer eller miljontals låtar, och manickerna kan prata med varandra och utbyta information. I detta scenariet är upphovsrätten inte relevant för privatpersoner, och kan inte hindra det vi idag kallar för illegal fildelning. All information kommer i detta scenario att finnas tillgänglig överallt alltid. Nya protokoll som i samband med att överföringskapacitet och hastighet inte längre är ett problem kommer att helt undvika centraliserade komponenter. Peer to peer kommunikation kommer att ske genom att min maskin skickar en förfrågan till mina 5 närmaste vänner, som sen skickar den vidare ifall dom inte har det efterfrågade, osv, och sen skickas informationen samma väg tillbaka. Ingen ser alltså i det sammanhamget något annat än adresserna till 5 nära vänner och det går inte att spåra varken ursprunglig källa eller avsändare.

    Det andra scenariet är att datorn kommer att försvinna så som vi uppfattar den idag, som ett universellt verktyg som var och en med programmeringskunskap kan modifiera för sina egna behov. Istället kommer det stängda apparater som bara går att använda till det tillverkaren har bestämt och för att skriva program och kunna installera dem så måste man vara godkänd av tillverkaren. Vissa tendenser på sådant ser man på tex mobiltelefonmarknaden, det finns knappt några “öppna” telefoner.

    Konsekvensen av detta kommer att bli att kreativitet vad gäller att hitta på användningsområden för datorer och andra “modifierbara” apparater bara kommer att tillåtas i stora företag, den enskilde programkreatören blir avstängd från hårdvara och operativsystem, och stämd ner i skoskaften för patentintrång om han ändå försöker hitta på nåt nytt.

    Detta är den utvecklingslinje mediemonopolen kommer att göra allt de kan för att driva igenom. En del av argumentationen kommer att bygga på det de säger idag, upphovsmannen måste få betalt, en annan del på “säkerhet”. Windows Vista är redan inne på detta spår, HD DVD ska bara gå att spela upp ifall hela återgivningskedjan stödjer DRM så att det inte ska gå att tappa ut en signal nånstans på vägen.

    Om de lyckas med att driva igenom detta fullt ut kommer upphovsrätten att stå mycket stark om 20 år, så stark att den har strypt all kreativitet utanför och på sikt även inom mediemonopolen,

  8. JörgenL says:

    Förresten…

    Kulturell Planekonomi och STIM: Det planekonomiska inslaget är att det handlar om en sammanväxning mellan staten och upphovsrättsorganisationer på ett sätt som dödar dynamiken i en fungerande marknad. Ersättningarna kommer inte att betalas ut till de som “gör sig förtjänta” av dem, utan enligt vilka som spelas i andra media. Internetspelning ersätts enligt radiostatistik.

    Tänk såhär: Hur skulle det bli ifall STIM pengarna bara betalades ut baserat på speltid i P2?

    Det är det som kommer att hända. Ungdomar lyssnar inte på radio för att få musik, de “lyssnar på internet” redan i allt större utsträckning. Det betyder att de som spelas i radio får pengar som egentligen då borde gå till de nya artister som spelas via nätet.

  9. steelneck says:

    Jag fortsätter på Jörgens sista stycke..

    Om det då inte accepteras att radion, som inte lyssnas på, får styra fördelningen, så hamnar vi raka spåret in i ett förbjudande av privat kommunikation där ett kontrollorgan måste kunna spionera på vilken information som både tas emot och sänds ut av enskilda människor, kommunikation som även innefattar högst privat meningsutbyte.

    Vilket det än må vara så är det ändå ett slag i luften när fildelning inte behöver internet, när apparaterna kommunicerar trådlöst direkt mellan sig. Vi behöver inte vänta på det scenariot heller, rent tekniskt är vi där redan idag. När skolungarna kommer in i klassrummet, eller vuxna går på jobbet, eller överhuvudtaget vistas på en plats med mycket folk, så finns möjligheten till fildelning direkt utan internet, ja tom automatisk fildelning. När lektionen är slut går eleven ut ur klassrummet med 4000 tusen låtar mer på fickan än när han gick in – automatiskt om man vill! Å detta är inget framtidscenario rent tekniskt.

  10. Svamp says:

    2030 så har samhället sedan länge insett att det inte finns någon poäng i att försöka kontrollera exemplarframställning. Musik är data och data flödar dit det vill. Upphovsrätten existerar främst för att rätt personer ska äras för verk.

    Datorer (inräknat dom man har i fickan) är fler och har högre konnektivitet, linor är bredare, lagringsutrymmen är större och program är intelligentare och mer automatiserade. Mer decentralisering, mer peer to peer.

    Data fortsätter att gå mot oändligheten i dess reproducerbarhet. Behovet ökar för sätt att särskilja och organisera data. Metadata värdesätts mer och mer. Det går att hitta allt man vet namnet på. Frågan är snarare vad man vill hitta. All kultur och kunskap man vill ha i fickan går att ha i fickan. Frågan är vad man vill ha och hur det ska organiseras.

  11. Johan says:

    Jag tror inte att upphovsrätten förändrats så där dundermycket till 2030, om jag skall vara ärlig – däremot hur den faktiskt appliceras. Det kommer garanterat att vara tillåtet att sprida verk så länge man gör det utan vinstsyfte – som moderaterna sade innan valet (även om det mest tycks ha varit tomma ord) så kan man inte sätta en hel generation i fängelse och det finns inte på kartan att gå från paradigmen av överflöd vi har idag tillbaka till den gamla modellen av artificiell knapphet (läs gärna Anders Mildners Fantastiska inlägg om det). Lagarna kommer att bli tvungna att anpassas efter det. Antagligen kommer det att inrättas någon kollektiv modell för ersättning, men att som Stim föreslår dessutom jaga och straffa enskilda individer finns det ingen framtid i. Det lär dessutom bli en hel del tandagnisslan när den kakan skall fördelas – en av elefanterna i Stim-rummet är ju porren, som står för en ganska rejäl del av dagens privatkopiering 🙂

    Men upphovsrätten i sig lär bestå: den ideella upphovsrätten finns inte så värst många som ifrågasätter – en författare eller musiker kommer fortfarande att stå som upphovsman och anses äga sitt verk, och vara den som bestämmer när och hur det skall framföras eller reproduceras för försäljning. Och man kommer fortfarande att kunna köpa och sälja sådana rättigheter. Jag tror att skyddstiderna kommer att förkortas eller åtminstone sluta förlängas vart tionde år allt eftersom exemplarförsäljning mister sin särställning.

    Hur som helst är jag övertygad om att lagarna 2030 speglar verkligheten vi ser idag – vi KAN helt enkelt inte gå tillbaka till det gamla knapphetssamhället där varje person ägde högst hundra skivor. Redan idag förväntar man sig att snabbt kunna lyssna på en musikers hela backlog av låtar så fort man hört något man gillar, och det är varken realistiskt eller önskvärt att kriminalisera det beteendet.

  12. site admin says:

    Tack för mycket bra kommentarer. Jag återkommer senare till lite vad jag själv tycker, hinner inte nu, blöjor ska bytas…

    Många fler är välkomna med sina synpunkter!

  13. Dennis Nilsson says:

    Videoinspelning från “Upphovsrätten 2030” finns nu även att se live på;
    http://dennisstartrek.blip.tv/

    Eller ladda ned härifrån:
    http://www.nnis.org/dokument/Upphovsratten_2030/

    (c) lägger ut en video om en vecka med bättre bild och ljudkvalitet på sin web.

  14. Björn, du borde även läsa meningen efter den du citerar (”En framtid där vi som privatpersoner inte betalar för varje låt).

    Och anledningen till att du tydligen bestämt dig för att jag inte gjorde det är…?

    Kanske du skulle läsa vidare i vad jag skrev? Nämligen det där med att studera STIMs årsredovisning. Har du gjort det? Nu har du ju all tid i världen, med drygt 50kkr lön i månaden för att inte göra någonting, så varför inte ägna några minuter åt den skräckläsning som STIMs och Copyswedes årsredovisningar erbjuder?

Leave a Reply

Your email address will not be published.