Bra tydlighet från regeringen i kampen mot terrorism

Det är ganska ofta, inte minst här på bloggen, som åsikten att grundlagsskyddade rättigheter får vika undan i kampen mot terrorism förs fram. Och det har bra. Diskussionen är väldigt viktig. Det är mer sällan som det förs fram exempel på hur politiker, och i det här fallet regeringen, skyddar grundlagsskyddade rättigheter då förslag läggs fram om hur terrordåd ska kunna stoppas. Därför vill jag lyfta fram ett exempel.

Den 6-7 december är det rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) och regeringens ståndpunkter inför mötet håller på att förankras i riksdagen. Imorgon torsdag tas frågorna upp i justitieutskottet och på fredag i EU-nämnden (så jag får dubbel dos).

Under dagordningspunkt 15 finns: “Förslag till rådets rambeslut om ändring av rambeslut om bekämpande av terrorism”. Det är en presentation av förslaget och ett första utbyte av åsikter kring förslaget, alltså inget beslutsärende. Syftet med förslaget är att nationella bestämmelser om offentlig uppmaning till terrorism, rekrytering till terrorism och utbildning för terrorism ska harmoniseras så att sådana handlingar blir straffbara i hela EU.

Justitiedepartementet skriver i handlingarna att analysen av konsekvenserna för svensk del inte är klar men att våra regler om medverkan, försök, förberedelse och stämpling till brott i 23 kap. BrB täcker det mesta. Även brottsbalkens regler om uppvigling kan bli aktuella. Men det viktiga är “svensk ståndpunkt”, dvs det mandat som svenska regeringen vill ha från riksdagen i sina förhandlingar med övriga 26 EU-länder:

“…kampen mot terrorism (får) bara föras på ett sätt som hör hemma i ett öppet, demokratiskt och rättssäkert samhälle. Förslaget rör handlingar som ligger i gränslandet mot utövande av grundläggande rättigheter, såsom yttrande-, förenings- och religionsfrihet. Dessa friheter har grundlagsskydd i Sverige. De åtgärder som vidtas måste respektera mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Det blir en mycket angelägen uppgift för Sverige att i förhandlingsarbetet bevaka att instrumentet inte inkräktar på grundlagen eller på grundläggande rättsprinciper.”

Jag önskar att Thomas Bodström hade kunnat tänka på samma sätt när han fick för sig att han skulle driva genom trafikdatalagringsbeslutet i EU.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

12 Responses to Bra tydlighet från regeringen i kampen mot terrorism

  1. JörgenL says:

    Gott så!

    Se bara till att nån verkligen står upp för de formuleringarna när EU ska bestämma över oss…

  2. Erik says:

    Det är farligt att bedöma regeringen efter deras fina ord, istället för konkreta handlingar. Lyssnar man på Bodström själv så säger han sig ju ha försvarat integritet.

    FRA-historien visar tydligt att regeringen inte står för det här i konkret handling. Samma sak gäller väl den preventiva övervakningen som röstades igenom samma dag som buggningen (varför försvann debatten om det i skuggan av buggningsdebatten?)

    Jag kan därför inte se att det finns någon tyngd alls bakom dessa ord. Tyvärr!

  3. site admin says:

    Erik, enligt dig hade det alltså varit strunt samma om riksdagen gett regeringen ett förhandlingsmandat helt utan krav på att Sveriges grundlagsskyddade rättigheter ska bevakas?

    När Bodström begärde mandat för att driva trafikdatalagringen så var det allt annat än starka skrivningar om skydd för grundläggande rättigheter.

  4. Nan says:

    Det är bra att du håller emot Johan.

    Som jag ser det är åtgärderna mot terrorism redan oproportionerliga, och massövervakning en totalt oanvändbar metod för att hindra den, vilket man kan se framförallt i USA och Storbritannien där man tydligt kan se att “terroristjakten” haft stora negativa effekter för icke-terrorister men i praktiken inga för terrorister; de enstaka terroristdåd man stoppat har undantagslöst hittats med metoder som inte har med “terroristjakt” att göra. (De “terrorister” man hittat genom massövervakningsmetodik, och som blåsts upp i pressen, har såvitt jag vet ALLA visat sig vara falska alarm.)

    Sedan blir naturligtvis all terroristjakt en sorts anledning att bli terrorist för vissa människor, så det finns mycket goda skäl att vara försiktig.

    Föhoppningsvis kommer resultatet av USA:s presidentval 2008 att bli en mer sansad terroristjakt.

  5. Erik says:

    Johan, du ställer fel fråga. Om du frågar mig om jag tycker att alliansregeringen har varit bättre än vad den tidigare regeringen var, så är svaret ja, men det innebär inte att jag tycker att den varit bra! Frågan jag tycker man ska ställa sig är, kommer integritetsskyddet vara bättre 2010 än vad det var 2010? För mig verkar det inte så. Därför är jag inte nöjd med alliansen. Ni har stiftat nya integritetskränkande lagar. Eftersom alliansen är i majoritet hade ni inte behövt stifta några sådana lagar alls, det har ni själva valt att göra. Vilka lagar, som redan var i bruk 2006, har ni tagit bort eller förbättrat? Jag känner inte till några, men du får gärna upplysa mig om dessa om de finns.

    I mina ögon har den nuvarande regeringen fortsatt i samma riktning som tidigare regering, fast i långsammare takt. Kanske hade det varit bättre om centerpartiet blivit största regeringsparti, men det kommer vi aldrig få veta.

  6. site admin says:

    Erik, jag har inte frågat dig om den nuvarande regeringen är bättre än den förra ur ett integritetsperspektiv, men jag är glad för ditt svar ändå. Min fråga var, för att förenkla det lite, om det är bra eller dåligt att riksdagen i sitt mandat till regeringen trycker hårt på de grundlagsskyddade rättigheterna. Jag antar att ditt svar är ja. Ett sådant ja betyder inte att du tycker att vi gjort tillräckligt i integritetshänseende totalt sett, men det missnöjet bör väl inte betyda att vi inte ska göra någonting alls framöver.

    Anledningen till att jag gjorde inlägget från första början var för att nyansera diskussionen. I media framkommer det nästan enbart när någon är missnöjd och därför kommer det inte till allmänhetens kännedom när det finns alldeles utmärkta förslag och beslut.

  7. Kriget mot terrorismen måste i alla fall sägas ha varit väldigt framgångsrikt i Sverige. Vi har inte haft ett enda terrordåd här sedan 1970-talet.

    Chansen att råka ut för ett terrordåd i Sverige är betydligt mindre än att få en meteorit i huvudet. Kanske kunde resurserna läggas på något mer angeläget — t.ex. alkotester vid våra färjelägen.

    Fast får stollarna däruppe i riksdagshuset hållas, och vi börjar skicka soldater att slåss på USA:s sida lite här och var, så kommer såklart oddsen snabbt att förändras.

  8. site admin says:

    Trist att svenska folket röstat fram 349 stollar till sina företrädare…

    För övrigt har det visst skett dåd i Sverige som enligt vår lagstiftning är terrordåd, även om det inte varit i en omfattning som i London, Madrid eller NY. Kan nämna bomben mot en vallokal (irakiskt val) i Kista 2005.

  9. Ja, det är verkligen trist. Men tyvärr inte mycket att göra åt. Priset för demokrati…

    Och visst vet jag att en del gangsterdåd listas som terrordåd i statistiken. Bl.a. den så kallade Lasermannen hamnade väl på den listan på grund av att han riktade sig mot invandrare? Men nog klarar vi väl forfarande av att särskilja riktiga terrordåd från statistik-dito?

  10. site admin says:

    Vi hade inte den terrorismlagstiftning när John Ausonius utförde sina vansinnesdåd som vi har nu så jag kan inte svara på vad som hände då. Med dagens lag skulle det inte falla under terrorismlagstiftningen som jag ser det.

  11. Nan says:

    > För övrigt har det visst skett dåd i Sverige som enligt vår lagstiftning är
    > terrordåd, även om det inte varit i en omfattning som i London, Madrid eller
    > NY. Kan nämna bomben mot en vallokal (irakiskt val) i Kista 2005.

    Hmm, det där luktar sluttande plan. I samband med de svenska valen händer det någorlunda ofta att någon tuttar på någon valstuga. Är det inte också terrorism, om inte, vad skiljer?

  12. site admin says:

    Valstuga och vallokal är viss skillnad.

    Lagstiftningen definierar ett terroristbrott så här:
    “För terroristbrott döms den som begår en gärning som anges i 3 §, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att

    1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en
    befolkningsgrupp,

    2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller

    3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.

Leave a Reply

Your email address will not be published.