Rysare i Danmark

För ett par veckor sedan när jag var på Nordiska Rådets session i Oslo så frågade jag en gammal rutinerad dansk politiker (han ställde inte upp för omval och det var därför han var där, annars var det ont om danskar närvarande av förklarliga skäl) om en dansk regering inte skulle kunna använda sig av de föröiska och grönländska mandaten för att skapa majoritet. Jag undrarde varför de två mandaten från Färöarna och de två från Grönland av någon anledning alltid “räknas bort” när det diskuteras hur majoritet ska bildas.

Svaret jag fick var att det är svårt för de nordatlantiska ledamöterna (som de kallas) att ingå i någon majoritetsbildning eftersom det förväntas av dem att de i alla lägen röstar för det som är bäst för deras egna öar. Det var ett rimligt svar.

Nu ser det faktiskt ut ändå som att en färöisk ledamot kan ge Anders Fogh Rasmussen det avgörande 90:e mandatet så att han slipper att även ta in det relativt nybildade och därför lite osäkra Ny Alliance i sitt regeringsunderlag. Min fråga var alltså inte så feltänkt i alla fall.

Hur det än blir med Färöarna så kommer Anders Fogh Rasmussen att fortsätta som statsminister. Lite oväntat gjorde socialdemokraterna, med sin nya och tills nu populära partiledare Helle Thorning-Schmidt, sitt sämsta val sedan 1906, även om de endast backade med 0,3 procent. Det gör att vägen är öppen, trots sex tappade mandat, för Venstre att fortsätta regera tillsammans med Konservative. Jag tror inte att de släpper in fler partier i regeringen även om Fogh öppnar lite för vem som ska “få vara” stödpartier.

Valets stora förlorare är tyvärr mina “partivänner” i Radikale Venstre. De gjorde ett katastrofval och halverades nästan, från 17 till 9 mandat. Riktigt tråkigt. Skulle tro att det blir diskussion om partiledarskapet efter detta.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.