Vad ska samhället stå för?

Läste en liten artikel i Sydsvenska Dagbladet som säkert skulle kunnat vara en artikel från vilken tidning som helst i landet. Problemet med att kommunens erbjudna barnomsorg inte passar föräldrars arbetstider finns säkert i de flesta kommuner.

Den större frågan är vad vi medborgare ska kunna kräva av samhället, vad ska kommunen, landstinget eller staten tvingas göra för att uppfylla medborgarnas önskemål. Det är ingen enkel fråga och svaret varierar säkert också över tid. Det som ansågs vara tillräckligt för 50 år sedan är ofta fullkomligt otänkbart idag, det kan gälla t.ex. materiell standard i socialbidragsnormen eller elevers rätt till extrahjälp i skolan.

När det gäller barnomsorgsproblemet i Eslöv så tycker jag att det är ett problem som skulle kunna lösas mycket smidigare än med skollag, överklaganden och länsrätt. Låt pengarna (den kommunala subventionen för barnomsorgsplats) följa barnet och låt föräldrarna välja själva vilken barnomsorg som är lämpligast för barnet. Och var. I Eslövsfallet så är svaret ganska givet. Mamman jobbar i Malmö och där finns självklart barnomsorg för alla tider på dygnet. Låt barnet få gå på dagis där istället.

Kan inte heller låta bli att fundera över regeringsrättens valda tider när kommuner måste fixa barnomsorg, 6-18.30 på vardagar. 6:00 är självklart anpassat efter de som börjar jobba kl. 7 och har en bit att åka till jobbet. Men är inte 18:30 väldigt tidigt? Hur många jobbar inte till kl. 18, i affärer och liknande. Överhuvudtaget är det förlegat att tänka “normalarbetstider” som skulle vara samma dag för dag och vecka för vecka. Jag har ingen aning, men jag skulle tro att det är fler föräldrar med barn på dagis som jobbar oregelbundet än som jobbar sin 40-timmarsvecka 7-16, 8-17 eller 9-18 varje dag.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

3 Responses to Vad ska samhället stå för?

  1. steelneck says:

    Detta är inte tänkt som något motargument. Men dagis är ett mindre problem jämfört med skolan fram till dess att barnen klarar sig själv hemma tills föräldrarna kommer hem från jobbet. Att den ena föräldern jobbar halvtid blir ofta ett omedvetet krav från barnen som i denna ålder ofta inte vill vara på fritids (mycken skoltrötthet föds nog i detta).

  2. Mange says:

    Hoppas du tar med dig detta problem till dina kollegor i Rosenbad, Johan! Jag bloggade själv för ett tag sedan om just problemet med barnomsorgen. För vår familjs del blir det i princip omöjligt att jobba båda två när barnomsorg inte erbjuds efter klockan 17.15 (så är det i Värmdö…). Nu är det ju inte längre så att det är ett “flummigt” problem för folk med “flummiga” jobb, som vi, utan det måste ju finnas hundratusentals människor och familjer där båda eller den ena parten har arbetstider som går långt utanför de tider som regeringsrätten slagit fast som “normala”. Varje Coop eller Ica har ju tex öppet till 22.00 numera. Så min stora fråga är : Hur kan regeringsrätten komma fram till att de normala arbetstiderna, år 2007, är 7-17 ??

  3. Nan says:

    Ena föräldern? Det finns ganska många ensamstående föräldrar…

    I verkligheten fungerar det naturligtvis inte om man inte har någon vän eller släkting som kan vara barnvakt, eftersom det är en helt teoretisk konstruktion att man jobbar 8 timmar varje dag med 40 minuter lunch och 40 minuter resa år varje håll utan att någonsin behöva jobba extra någon timme pga man haft privata angelägenheter som knaprat på arbetstiden.

Leave a Reply

Your email address will not be published.