Mer augustisemester

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att analysera utvecklingen mot allt senare sommarlov och semestrar och behovet av eventuell samordning och åtgärder.

Den gamla industrisemestern, då fabriken stängde 4 veckor i juli, ligger i dödsryckningar. Allt fler semestrar senare. Näringslivet vill ofta att vi ska ta ledigt i takt med Europa, och många tycker att det är riktigt bra. Volvo Construction Equipment med 4.500 anställda hade sin huvudsemester i år från den 16 juli till den 12 augusti, vilket är senare än förr i tiden. Vi borde egentligen stänga ännu senare. Kunderna väger tyngst för oss, säger en representant för företaget.

SCB bekräftar utvecklingen. I fjol hade 1,2 miljoner människor semester i augusti, nästan en fördubbling mot för tio år sedan. Det är en naturlig följd av den ökade globaliseringen. Vi anpassar oss till övriga världen och i de flesta andra länder har man senare semester, säger Johanna Danielsson på analysföretaget Kairos Future. Företag som arbetar internationellt måste hålla öppet i juli, och då skjuts semestern upp. Men det svenska samhället fortsätter att fokusera på industrisemestern – vilket ställer till problem när allt fler turister kommer hit. Ute i landet kan det vara svårt att hitta evenemang, öppna museer och kaféer i slutet av augusti.

Är utvecklingen mot senare semestrar bra eller inte? Bör staten främja den, motarbeta den eller inte bry sig?

Det finns en del goda argument för att våra sommarsemestrar bör förskjutas i riktning mot augusti. Sveriges kontakter med övriga länder i Europa blir ständigt allt tätare. Det underlättar om sommarledigheten i både näringsliv och den offentliga sektorn sker mer som i övriga länder.

Klimatförändringarna gör successivt att augusti även i Sverige blir allt varmare. Redan idag är vattnet ofta varmare och vädret väl så stabilt som i juli. Ett senare slut på sommarledigheten minskar tiden mellan semesterslut och novembermörker.

Naturligtvis finns det även motargument, t ex att det är mindre semesterkonkurrens på kontinenten i juli än i augusti.

En positiv utveckling är sannolikt att semestrarna sprids över en längre tid under sommaren, flexibelt från juni till och med augusti. Vi menar att den här frågan är viktig och att staten har ett ansvar för att följa den och välja hur man ska agera. Självfallet är semesterns förläggning en fråga mellan arbetsmarknadens partner. Staten och dess myndigheter och bolag, och kommuner och landsting, kan dock ha anledning att överväga frågan om hur semestrarna bör spridas ut.

Skollagen stadgar att sommarlovet ska vara i juni, juli eller augusti. Kommunerna bestämmer lokalt de exakta tiderna, vilket är bra. Även här finns en tydlig tendens mot senare sommarlov. I Norge bestämmer staten sommarlovets början och slut, och man överväger att senarelägga det med några veckor.

Tendensen är således rätt entydig, och vi anser den positiv. Vi föreslår att regeringen gör en samlad analys över dessa frågor och den utveckling som är på gång, i samråd med kommuner och landsting och arbetsmarknadens parter, samt bedömer om staten bör agera för att underlätta eller påverka och i så fall hur.

Staffan Danielsson (c)
Johan Linander (c)

This entry was posted in Riksdagsmotioner. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.