Riksdagsveckobrev v. 38-39

Hej, nu är riksdagen i full gång sedan en och en halv vecka tillbaka. Budgeten är lagd och riksdagens allmänna motionsperiod pågår. Jag har nästan skrivit klart alla mina motioner, blir nog 13 i år, och de handlar om allt från omförhandling av det dansksvenska skatteavtalet till att hela Skåne borde vara en riksdagsvalkrets. Motionerna finns eller kommer att finnas på www.johanlinander.se.

Budgeten

Som vanligt har budgetpropositionen föranlett många och långa diskussioner i media, men säkert också runt köksborden. Som jag skrev om förra gången så finns det ett stort överskott i statens finanser, men dessa pengar kan inte användas om vi vill sköta landets ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Pengarna används istället till att betala av statsskulden.

Jag tänker inte gå genom varje budgetförslag som har stötts och blötts i media, ni är säkert välinformerade redan. Jag tänker istället ge en bild av hur jag som centerledamot i riksdagen upplever att vi i Centerpartiet fått genom våra hjärtefrågor.

Plussidan är helt klart störst:

Tilläggsbudget till infrastrukturåtgärder 1,2 mdr
Tandvårdsreform 3 mdr
Klimatmiljarden
Nyfriskjobb och nystartsjobb i offentlig sektor
Läsa-skriva-räkna-garanti 900 mkr
Storsatsning på rehabilitering 3,4 mdr
Sammanhållen statlig djurskyddskontroll 118 mkr
Skattesänkning som ger störst procentuell sänkning för låg- och medelinkomsttagare 10,7 mdr
Konkurrenskraftpaket för de gröna näringarna 235 mkr

Därutöver finns det mycket i budgeten som inte handlar om pengar, och därför inte heller får så mycket uppmärksamhet. Det handlar t.ex. om regelförenklingarna som ligger på Mauds Näringsdepartement.

På minussidan finns:

Ingen höjning av garantipensionerna 2008
För lite ytterligare pengar till infrastrukturen
Svårbegripligt att fackföreningarna inte ska få ta tilläggsförsäkringar så att deras medlemmar kan få mer än 75 % i sjukpenning efter 12 månaders sjuskrivning.

På minuskontot måste vi också ställa fastighetsskattestrulet. Jag har inget emot den lösning som nu valts (även om jag skulle föredra Kaliforniens system där fastighetsskatten är en procentsats på köpesumman av fastigheten som sedan ligger fast oavsett vad grannfastigheten säljs för), men alliansen måste vara självkritisk vad gäller hanteringen av frågan. Det har varit så många turer hit och dit att svenska folket förmodligen inte har en aning om vad som nu blivit det gällande förslaget.

Inom rättsväsendet så tillkommer så mycket pengar som vi tidigare sagt och som behövs för att anställa de poliser som kommer ut från polishögskolan. Ändå har åtminstone tre missförstånd figurerat. Thomas Bodström försöker givetvis hitta angreppspunkter men hans trovärdighet blir noll, om inte på minusnivå, när han hävdar att vi dragit in 200 mkr från polisen. Som f.d. justitieminister borde han ha kunskap om hur budgetarbetet går till. Antingen har han glömt bort vad han tidigare kunde, eller så vet han vad som gäller men medvetet far med osanning, eller, ännu värre, han visste aldrig hur budgetprocessen gick till trots sex år som minister…

Sanningen är att i varje budget så görs det en pris- och löneomräkning för det kommande budgetåret. I budgeten görs också en beräkning av hur pris- och löneomräkningen för år två och tre kommer att bli. Denna är givetvis osäker och är bara en prognos. När budgeten för 2007 skrevs så gjordes det en alldeles för hög beräkning på pris- och löneomräkningen för år 2008, nämligen 200 mkr för hög. När vi nu lägger budgeten för 2008 så tas de felräknade 200 mkr naturligtvis bort eftersom pris- och lönestegringen inte blivit så hög. Detta kallar Bodström helt felaktigt för en besparing på polisen.

Men det är ingen överraskning att Bodström är okunnig eller medvetet tänjer på sanningen. Han säger ständigt att socialdemokraterna ökade rättsväsendets resurser med över 5 miljarder kronor under förra mandatperioden. I dessa 5 mdr ligger en del nysatsningar, men även alla myndigheters pris- och löneomräkningar. Med andra ord pengar som inte ger någon ny verksamhet eller kvalitetshöjning, utan pengar som krävs för att bibehålla personalstyrkan och kvaliteten. Som jämförelse kan sägas att enbart polisens pris- och löneomräkning fram till år 2010 kommer att öka deras resurser med en miljard. Låter bra med en ”miljardsatsning”, men de pengarna ger alltså inte en enda ny polis.

Det andra missförståndet gäller åklagarna. Det har åtminstone på text-tv stått att åklagarna måste säga upp personal för att regeringen gör besparingar. Det stämmer inte. Åklagarmyndigheten får en resursförstärkning med 55 mkr. Vad som hänt är att Åklagarmyndigheten nyrekryterat så många fler än vad budgeten för 2007 medgett att de 55 mkr inte räcker för att täcka kostnaderna. I slutändan tror jag inte att de säger upp personal utan använder den anslagskredit som varje myndighet har.

Det tredje missförståndet är att regeringen inte tillskjuter de pengar för 2009 och 2010 som behövs för att anställa de nya poliserna. Budgeten är ettårig, det är bara en budget för 2008 och för åren 2009 och 2010 är det bara en plan. Vi är fullt medvetna om att det behövs ytterligare resursförstärkningar för att nå upp till de 20 000 poliser som vi ska ha år 2010. Ingen ska tvivla på att vi kommer att fullfölja vårt vallöfte om 20 000 poliser.

Taxiresor

Under den senaste veckan har det varit mycket i media kring riksdagsledamöters taxiresor. Som jag skrivit på min blogg tycker jag att det är ganska bra att det uppmärksammas när riksdagsledamöter slarvar med skattebetalarnas pengar. Att åka taxi för 77 000 kr på nio månader som socialdemokraten Sven-Erik Österberg gjort är oacceptabelt. Han må bo utanför allmänna kommunikationers räckvidd, men det betyder inte att han måste ta taxi i 16 mil till Arlanda. Det skulle säkert gå ungefär lika snabbt att åka taxi till närmsta tågstation, tåg till Stockholm och sedan Arlanda Express.

Själv hade jag strax över 5 000 kr, men då var jag föräldraledig i 3,5 månad. Så jag hade kanske haft runt 8 000 kr om jag varit i tjänst hela perioden som undersöktes. Det är också mycket pengar, men jag tycker att det går att försvara. Det är också så att om man reser runt mycket i landet och träffar medborgare så får man också en och annan taxinota. Som exempel kan jag ta min dag igår.

Jag åkte X2000 till Göteborg för att prata på ett seminarium på Bok- och Biblioteksmässan. Jag åkte buss från Ingarö till Slussen och sedan tunnelbana till T-centralen (jag har ett SL månadskort som riksdagen betalar, 620 kr). X2000 till Göteborg (jag har SJ:s årskort, så resan kostar inget ytterligare). Väl framme i Göteborg tog jag taxi till Svenska Mässan för 118 kr. Det är möjligt att jag skulle ha kunnat åka spårvagn, men då skulle jag förmodligen behövt ta ett tåg tidigare. På samma sätt tog jag taxi (120 kr) tillbaka till Göteborgs central efter seminariet. X2000 till Stockholm, tunnelbana från T-centralen till Slussen och sedan buss till Ingarö. Alltså åkte jag taxi för 238 kr igår och det anser jag var fullt rimligt.

Man borde också ifrågasätta de som har väldigt låga taxikostnader. Gör de verkligen vad man kan kräva av en riksdagsledamot? Är de ute och träffar folk eller sitter de bara på sina rum i riksdagshuset?

Hänt

Förra måndagen var det höstupptakt med riksdagsgruppen på förmiddagen och sedan ”Alliansdag” resten av dagen och kvällen. Alliansen firade ett år sedan valet med tal på Norrmalmstorg med de fyra partiledarna, seminarier, öppet hus på departementen och fest på kvällen. Vi kan verkligen behöva bli mer av en allians igen. Den känsla av gemenskap som höjde alla våra partier i valet förra året måste byggas upp igen.

På tisdagen var det riksdagens traditionella öppnande med tal av kungen och regeringsförklaring av statsministern. Det var också gudstjänst i Storkyrkan (en imam och en judisk kantor var också med), upprop i kammaren och konsert på Operan på kvällen. Eftersom det är svårt att lämna bort tre barn en vardagskväll så hade jag med min svägerska Kicki till Operan istället för Sussi. Mycket trevligt.

På onsdagen i förra veckan fick jag tillfälle att träffa Lettlands president. Han var på besök i Sverige över dagen och träffade kungen, statsministern och talmannen. Vid talmansmötet fick en ledamot från varje parti vara med och jag fick representera Centerpartiet.

I måndags var det ”skånsk mötesdag”. Först två möten i Malmö på dagen, varav ett var med Skånska Dagbladets ägarstyrelse, och på kvällen pratade jag på Centerpartiet i Lunds öppna möte. Det kom inte så mycket folk, men vi som var där hade en intressant kväll. Dessutom är det ett värde i sig att lundaborna får se i tidningen att de bjuds in till att komma och ge sina synpunkter till en riksdagsledamot.

Efter en kort natts sömn i Stora Rödde var det tåg upp till Göteborg. Nordiska Rådet hade möte måndag-tisdag, men jag kunde bara vara med på tisdagen. Hade möte med NR:s presidium hela dagen innan det var dags att åka hem till familjen.

Igår så var det alltså åter dags att åka till Göteborg. Det var Svenska Helsingforskommittén som bjudit in mig att tala på ett seminarium om övervakning och integritet på Bok- och Biblioteksmässan. Det var en halvtimmes seminarium och därutöver stod jag i deras monter och var ”tillgänglig” för intresserade mässbesökare.

På gång

Veckan som kommer blir en ”mötesvecka” här i riksdagshuset. Möte med liberala partivänner från Singapore (fp ordnar), frukostseminarium med Kajsa Wahlberg från RPS som ska prata om traffickingsituationen i Sverige, Trafikdatalagringsutredningens sista sammanträde och möte med Rikspolisstyrelsens styrelse. Alltså utöver alla de ”vanliga” mötena.

Veckan därpå är en plenifri vecka. Då ska jag bl.a. åka till Litauen måndag-tisdag. Jag är Sveriges representant i ett möte som Nordiska Rådet anordnar med politiker från Vitryssland. Nästan samtliga oppositionspartier i Vitryssland kommer. Det ska bli mycket intressant att tala med dem ”mellan fyra ögon” och höra hur den demokratiska situationen i Vitryssland ser ut.

This entry was posted in Veckobrev. Bookmark the permalink.

8 Responses to Riksdagsveckobrev v. 38-39

  1. JörgenL says:

    Skulle du inte skriva en motion om att det skulle vara möjligt att gå till domstol för att få ut kopior från beslagtagna datorer?

    Har för mig att du tyckte det var en god ide i samband med Pirate Bay-affären, när polisen lade beslag på PRQ’s bokföring och Piratbyråns medlemsregister och forum.

    Tydligen finns det idag inga juridiska möjligheter att gå till domstol för att begära ut kopior av sitt data, även om det inte skulle försvåra utredningsarbetet, utan domstolen kan bara häva beslaget eller inte.

    Nu har åklagaren suttit på maskinerna i ett och ett halvt år snart och har uppenbarligen problem att hitta nåt som går att lagföra, och därmed viktig information som tillhör de som med tiden sannolikt kommer att erkännas oskyldiga till brott har under tiden “ruttnat bort”. Exempelvis så har den opinionsbildande organisationen Piratbyråns forum aldrig riktigt återfått den status det hade innan åklagarens tillslag, och i det fallet kan jag inte se annat än att det handlar om rent sabotage.

  2. site admin says:

    Helt rätt Jörgen, det hade jag glömt. Kan och vill du, eller någon annan som läser det här, skriva ner några grundargument och lite text som jag kan använda i en motion? Som vanligt upp över öronen och all hjälp av er som är bättre än jag på de här frågorna är välkommet! Dessutom kan det kanske vara trevligt att se sina egna formuleringar i en motion som behandlas av riksdagen.

  3. Jörgen L says:

    Ett första försök 🙂

    Förslag till riksdagsbeslut

    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra det möjligt att ägaren till information lagrad i beslagtagen datorutrustning via domstolsbeslut ska kunna få ut kopior av denna information förutsatt att detta inte försvårar utredningen.

    Motivering

    Svensk lag som reglerar beslag i samband med utredning av brott är dåligt anpassad till verkligheten när det gäller beslag av datorutrustning. Det är idag inte möjligt att via domstol begära ut kopior av information som är lagrad på den beslagtagan utrustningen, även om detta inte skulle äventyra den pågående utredningen. Den enda nuvarande möjligheten är att beslaget hävs i sin helhet eller kvarstår.

    Detta problem kan uppstå då utrustning tillhörig tredje man tagits i beslag, vilket visats i samband med utredning av upphovsrättbrott då servrar tillhöriga andra än de misstänkta tagits i beslag. Det kan även gälla information tillhörig den misstänkte, men som inte avser den aktuella brottsutredningen, exempelvis bokföringsuppgifter, adress- och medlemsregister och liknande.

    Att inte ha tillgång till denna typ av uppgifter kan orsaka stor skada för den drabbade, både ur ekonomisk och goodwillsynpunkt. Eftersom det handlar om digital information som enkelt kan kopieras utan att orginalet påverkas, borde det vara möjligt för den som drabbats av ett sådant beslag att via domstol få beslut om att få ut kopior av den information som inte har direkt samband med den misstänkt brottsliga verksamheten, så att legal verksamhet inte i onödan drabbas.

  4. Jörgen L says:

    Sista stycket var inte så kul… Bättre enligt nedan:

    Att inte ha tillgång till denna typ av uppgifter kan orsaka stor skada för den drabbade, både ur ekonomisk och goodwillsynpunkt.

    Digital information kan enkelt kopieras utan att orginalet påverkas. Det borde därför vara möjligt för den som drabbats av ett sådant beslag att via domstolsbelut få ut kopior av sådan information som inte har direkt samband med den misstänkt brottsliga verksamheten.

    Därigenom skulle onödiga skador på legal verksamhet kunna undvikas.

  5. site admin says:

    Tack, bra! Eftersom motionen kommer att behandlas i mitt utskott (JuU) så kan jag enligt vår interna C-policy inte väcka motionen (tror att alla partier har samma policy). Det blir därför någon annan som väcker den.

  6. JörgenL says:

    Såg att den kommit med (c457). Får man fråga om det var du eller Federley som formulerat? 🙂

  7. site admin says:

    Fråga får man alltid, men det är inte alltid som man får svar.

  8. john says:

    Spara mycket av dessa 118 milj som djurskyddskontrollerna kostar genom att
    kontrollera Länstyrelserna.
    Att hitta på brott,djurskyddsärenden eller andra vanvårdsfall är INTE tillåtet
    enl lag.
    Detta för att Länstyrelsen har “för lite” att göra.
    Men som vanligt vinner LST nästan alltid mot djurägaren,
    dels med utstuderade arbetsmetoder och dels med för mycket makt.
    Sveriges “såkallade” djurskydd liknar mest godtyckliga utrotningar och man
    behöver knappast vara Einstein för att fatta att en “alldeles” för hård lag
    fått missriktade resultat.
    john.

Leave a Reply

Your email address will not be published.