“Vem ska man tro på, tro på, tro på, när…?”

Jag kunde inte låta bli att nynna på Thomas Di Levas gamla låt “Vem ska man tro på?” när jag läste Metro i morse. Budgeten presenterades och givetvis fick oppositionen och andra berätta vad de tycker om alliansregeringens förslag. Inte oväntat är socialdemokraterna kritiska, men när jag läst tre kommentarer från Pär Nuder, Carin Jämtin och Ylva Thörn så insåg jag att de inte har någon som helst linje i sin kritik. De motsäger helt enkelt varandra i sin iver att kritisera regeringen. Vem ska man tro på?

Kommunals ordförande Ylva Thörn konstaterar “det här är en ren klasspolitik”. Jag vet inte om hon menar nyfriskjobben, en halv miljard till lärlingsutbildningar, skattesänkning som ger procentuellt mest till låg- och medelinkomsttagare, nystartsjobb i offentlig sektor, halv miljard till psykvården eller satsningen på svaga elever genom en läsa-skriva-räkna-garanti i skolan? Hur som helst, det är samma retorik som sossarna kört med länge: “Borgarna ger till de rika och tar från de fattiga”. Oavsett om sanningen är att de i samhället som haft det svårast aldrig tidigare haft så stor chans att få ett jobb och egen försörjning som nu. Men det är väl bara att konstatera att sossarnas politik är att en hundralapp mer i bidrag ska de ha, medan vår politik är att hjälpa människor att faktiskt kunna försörja sig (och därmed få mycket mer över i plånboken än en liten bidragshöjning).

Men, när jag läst Ylva Thörns kommentar om “ren klasspolitik” så kom jag på att jag några sidor tidigare i tidningen läst Carin Jämtins (f.d. minister, nu oppositionsborgarråd i Stockholm) kommentar där hon uttrycker oro över att budgeten slår mot villaägare och bostadsrättsinnehavare eftersom “budgeten riskerar att leda till räntehöjningar”.

Nu får ni bestämma er. Kritiken blir inte trovärdig om vi både tar från de fattiga och är orättvisa mot Stockholms villaägare. Det är knappast underklassen i den klassretorik som Thörn kör med.

Sedan läste jag vidare och kom till Pär Nuders kommentar: “Statens finanser har ett rekordöverskott. Hur går det ihop med att spara fyra miljarder på de deltidsarbetslösa kvinnorna?” För de första ljuger Nuder, “de deltidsarbetslösa kvinnorna” kommer inte att få fyra miljarder mindre i plånboken, men det börjar man tyvärr bli allt för van vid. Sedan kan man fundera över vad Nuder egentligen menar.

Är det så att Pär Nuder och socialdemokraterna i sin budgetmotion tänker använda överskottet för att finansiera reformer? Detta som alla ekonomer varnar för. Det blir överhettning, räntorna kommer att öka och i förlängningen kommer den sortens politik åter föra in Sverige i en djup lågkonjunktur precis som i början av 90-talet (läs gärna Kjell-Olof Feldts bok om detta).

Och, vad var det nu partikamraten Carin Jämtin sa: “Budgeten riskerar leda till räntehöjningar”. Samtidigt tycker hennes gamla ministerkollega att räntehotet inte ska tas på allvar, utan överskottet ska användas. Nu får ni bestämma er. Vem ska man tro på, tro på, tro på, när…?

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

14 Responses to “Vem ska man tro på, tro på, tro på, när…?”

  1. Jörgen L says:

    Jaja…

    Kärnfrågan är för mig fortfarande varför satsningarna för att minska utanförskapet hela tiden måste åtföljas av besparingar som drabbar dem som faktiskt sitter FAST i utanförskapet och inte med bästa vilja i världen kan ta sig ur det?

    Visst kan det finnas en och annan arbetslös och sjukskriven som genom de sänkta ersättningarna motiveras att jobba, men vad händer med dem som är så sjuka att de faktiskt inte KAN jobba, eller de som av olika anledningar inte anses som anställningsbara av arbetsgivarna?

    F-kassan gjorde ju rätt nyligen en stor utredning av långtidssjukskrivna med instruktion om att få ut dem i jobb igen, underförstått att det fanns ett stort överutnyttjande, men det visade ju sig att den överväldigande majoriteten var faktiskt så sjuka som deras läkare hade bedömt och följdaktligen faktiskt inte kunde jobba…

    Jag skulle gärna avstå dom hundralappar det gäller i skattesänkning om det är så att dom pengarna ska betalas av fattiga, sjuka och arbetslösa.

  2. site admin says:

    Jörgen, du kan väl inte påstå att alliansen inte gick till val på att det ska vara större skillnad ekonomiskt mellan om man jobbar eller om man inte gör det.

    Dessutom är det ganska små förändringar vi talar om i den här budgeten. Från fem till sju “karensdagar” i arbetslöshetsförsäkringen, striktare regler för att få “stämpla upp” från deltidsjobb och från 80 till 75 % i sjukpenningen efter ett års sjukfrånvaro. Detta ska ställas med satsningarna på över tre miljarder på rehabilitering.

    Även med förändringarna i budgeten så har Sverige ett internationellt sett mycket förmånligt välfärdssystem.

    Hade vi inte sänkt skatten så hade vi brutit ett vallöfte. Det klagas redan på att de som har under ca 22 000 kr/mån inte får “den utlovade tusenlappen”. Samtidigt ska man komma ihåg att låginkomsttagare och deltidsarbetare får den procentuellt klart största sänkningen.

  3. Jörgen L says:

    Visst var det den politiken alliansen gick till val på, men med tanke på hur opinionssiffrorna utvecklats så var det uppenbarligen inte det budskapet väljarna uppfattade…

    Det som gick fram var “det ska löna sig att arbeta”, inte “den som inte arbetar ska straffas”. Även om det nog nämndes i en och annan mumlande bisats så var det knappast det som stod på valaffischerna om man säger så.

    Politiken blir i vilket fall inte bättre för det.

    Det är ju fortfarande så att om man är för sjuk för att kunna jobba efter ett år så straffas man med att förlora ytterligare ett antal tusenlappar. Rehabiliteringen borde väl kunnan finansiera sig själv ifall det nu är så att det finns en massa människor som nu är sjukskrivna bara för att de inte får rehab?

    Visst har vi ett bra välfärdssystem, men det återstår ju att se hur bra det är när ni är klara med systemförändringarna.

  4. Mange says:

    Visst hade ni brutit ett av era vallöften om ni inte sänkt skatten, men det har ni ju gjort ändå. Det blir inte mer kvar i plånboken trots er sänkta skatt på arbete. Den summan äts mycket snabbt upp av diverse andra höjda avgifter.
    Och, när ni sänker skatten, varför göra det på de redan svagas bekostnad? Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, hur kan man ta skattepengar till att subventionera hushållsnära tjänster när ni samtidigt så aggressivt försämrar för de som redan har det ytterligt tufft? Och säg nu inte att de pengarna kommer de svaga till godo, för det är bara bluff. De som Jörgen L. talar om kommer inte att ha råd att anlita någon som tillhandahåller hushållsnära tjänster och därmed kunna utnyttja skatteavdraget för de högst tvivelaktiga typer av tjänster ni valt att spendera skattemiljoner(miljarder?) på. Tvärtom går de miste om dessa sköna skattepengar som kunde investerats för ett hållbart, solidariskt framtida samhälle istället.

    Till sist vill jag bara kommentera din åsikt om att de förändringar ni gör är små. De må vara små för en som har det gott ställt men för de som inte så mycket har, kan det vara livsavgörande.

  5. site admin says:

    Visst betalar rehabiliteringen sig själv, tio gånger om visar forskningen (en satsat krona ger tio tillbaka). Men så får vi inte budgetera i statsbudgeten. Där blir varenda krona av de 3,4 miljarder vi satsar på rehabilitering en utgift. Det är därför vi behöver göra sådana satsningar nu i högkonjunktur för att sjukförsäkringskostnaderna ska vara lägre när vi kommer in i den lågkonjunktur som kommer förr eller senare.

    Ge oss tre år till (just det, 2010 är det val) så kommer svenska folket ha förstått att de jobbiga beslut vi fattar nu faktiskt gett resultat.

    Sedan får du nog räkna om. Hur kan det bli “ett antal tusenlappar” när ersättningen sänks från 80 till 75 %? Dessutom ska vi inte glömma bort att under sossarnas ledning så förtidspensionerades folk i parti och minut som varit sjukskrivna i över ett år. Då fick de 64 %!

    Mange, jag vet inte hur du räknar men ekonomernas uträkningar i diverse tidningar visar att det netto blivit rätt många tusenlappar mer i plånboken per år med skattesänkningar och “diverse avgiftshöjningar” inräknade. Men det är klart, för en deltidsarbetande, storrökande och öldrickande bilfantast, så kanske avgifterna ätit upp skattesänkningen.

    Sedan är det totalt fel att vi sänker skatten på “de svagas bekostnad”. Skattesänkningarna är störst procentuellt för de med lägst inkomster. Hushållsnära tjänster kostar i budgeten (hur mycket beror på hur många som gör avdrag i deklarationen, kan inte det beräknade beloppet) men det innebär också ökade skatteintäkter och minskade kostnader för arbetslöshet när städföretag och andra nyanställer. Dessa positiva effekter kan dock inte räknas in i någon budget i förväg. Klagade du högljutt när det infördes ROT-avdrag också? Eller är det så att det ska vara skattelättnader för traditionellt manliga yrken (och som företrädesvis hjälper män “i hemmet”) medan det är något fullt om det införs skattelättnader för traditionellt kvinnliga yrken (och som företrädesvis hjälper kvinnor i hemmet)? Är det bluff att en hel del arbetslösa fått jobb tack vare RUT-avdraget?

    Vi genomför åtgärder för att minska antalet som är utanför arbetsmarknaden. Precis vad vi lovade i valrörelsen. Och vi lyckas! Enligt beräkningar har vi någon gång nästa år fler i arbete än det någonsin tidigare varit i Sverige. Antalet nya jobb är rekordhögt, antalet nystartade företag är rekordhögt, arbetslösheten sjunker rekordsnabbt. Ännu har vi inte riktigt lyckats med de har förtidspension och är långtidsarbetslösa, därför sätter vi in ytterligare åtgårder för dessa i form av rehabiliteringsgaranti (kostar 3,4 miljarder), nyfriskjobb, nystartsjobb i offentlig sektor, lärlingsutbildningar m.m. Detta sker samtidigt som det bl.a. ställs högre krav för att få stämpla upp till heltid från en deltid. Är det någon som tror att det finns de som jobbar deltid som är väldigt nöjda med att få jobba mindre men ändå få ut (nästan) heltidslön genom att stämpla upp? Jag är övertygad. Inte alla, absolut inte, men utan att peka ut någon så känner jag de som absolut inte skulle vilja jobba heltid men som ändå stämplar upp. Ska det vara okej?

  6. JörgenL says:

    Att antal tusenlappar =
    Baserat på månadslön = 20′, kommunalskatt=32:-
    så ger det en förlust på 4224 kr per år efter skatt om man sänker från 80% till 75%.
    Vilket folk alltså ska betala för nöjet att vara sjuka…

    Oavsett hur mycket du önskar annat så kommer hushållsnära tjänster bara att efterfrågas av dem med höga inkomster. Att hålla rent omkring sig är något som alla friska människor borde kunna göra utan skattesubvention. Skillnaden mot ROT-avdragen är att det i de allra flesta fall handlar om hantverkstjänster som folk _måste_ köpa eftersom de inte har licens, kunnande och verktyg att göra det själva.

    Visst finns det vissa nyåtgärder som är nybra i nybudgeten, men den huvudsakliga jobbmotorn är ju högkonjukturen, och jag tycker det vore lite övermaga att påstå nåt annat än att de åtgärder du räknar upp, bara är en liten sak på marginalen i det sammanhanget.

    Det som irriterar mig mest av allt i ert resonemang är synen att “det ska minsann klämmas åt” både här och där, och den människosyn som ligger i botten på det. Folk som är sjuka eller arbetslösa behöver i allmänhet inte klämmas åt, det gör livet i sig alldeles tillräckligt. Visst kanske det finns en och annan som utnyttjar systemet, men då måste vi hitta sätt att klämma åt dem, inte dem som faktiskt hamnat i en utsatt situation utan egen förskyllan, men era förslag hanterar alla som om de vore fuskare, och det är kränkande.

  7. Mange says:

    Helt rätt observerat av Jörgen L! Fel tråd, jag är ledsen, men det kanske är du, Johan, som ska kolla upp vad solidaritet egentligen står för…

    Ska bli mycket intressant(och lite läskigt…) att se vad det långsiktiga resultatet av er politik får för konsekvenser för de grupper som befinner sig på botten.

  8. site admin says:

    Räknar ihop summan per år så kan det alldeles säkert bli tusenlappar, men eftersom vi pratade om “tusenlappen” tidigare (dvs jobbskatteavdraget) och det handlar om en tusenlapp per månad så blev det lite förvirrat. Men för att vara tydlig, med dina “antal tusenlappar” menar du ca 350 kr per månad. Jämför 75 % med förtidspensioneringens 64 % istället. För så såg verkligheten ut tidigare för de långtidssjukskrivna.

    Tydligen är städning, fönsterputsning och gräsklippning något som alla ska klara av själva, medan tapetsering, målning av fönster och anläggning av gräsmatta är något som vi alla “får” ta hjälp med. Det är väldigt lite av det som ingick i ROT-avdraget som handlar om speciella krav på yrkesskicklighet eller auktorisation.

    Den barnfamilj som har två föräldrar som båda vill göra karriär och jobbar mycket. Varför är det så hemskt att de hellre lägger en del av sin lön på städning för att de ska få mer tid till barnen? Eller kvinnan kanske ska ta sitt ansvar och inte göra karriär och därmed få mer tid till att städa hemmet?

    Det kom en rapport som visar att ungefär en tredjedel av de nytillkomna jobben senaste året kommit tack vare den nya regeringens politik (tror det var från Konjunkturinstitutet). Så visst, högkonjunkturen har störst del i de nya jobben, men en tredjedel är knappast “på marginalen”.

    “Klämmas åt”, tycker du Jörgen t.ex. att det är fel att ställa krav på att den som deltidsarbetar och stämplar upp faktiskt ska söka heltidsjobb? Är det att “klämma åt”?

    Mange, vår politik hjälper de människor som befinner sig på “botten” att komma upp medan den politik som socialdemokraterna med hjälp av mp och v fört gått ut på att de som är på “botten” tvingas förbli där men med någon hundralapp mer i bidrag.

    Du behöver inte betvivla att jag vet vad solidaritet är, och det betyder åtminstone inte att ingen ska få lägre a-kasseavgift bara för att inte alla får det. I så fall skulle dagens hela a-kassesystem vara osolidariskt eftersom det inte är gemensamt finansierat med lika höga avgifter för alla. Är du så naiv att du tror att all kritik som Wanja Lundby-Wedin framför är enbart och endast för att hon har sina medlemmars bästa för ögonen? Det kan inte vara så att hon sitter i Socialdemokraternas verkställande utskott och uttalar sig av rent partipolitiska skäl?

  9. Jörgen L says:

    Självklart ska ingen vare sig förtidspensioneras eller sjukskrivas om det inte är nödvändigt, men när det faktiskt är det så tycker jag att ersättningsnivåerna är skamligt låga för de stackare som hamnat i den situationen. Inte nog med att de ska dras med det lidande sjukdomen ger, de ska dessutom kämpa med en ekonomi som inte går ihop.

    Vad gäller hushållstjänster så tycker jag att det finns en moral i att folk ska ta hand om “sin egen skit” och inte köpa sig fria från allt som är tråkigt. Jag skulle aldrig få ihop det med att lära mina barn att städa sina rum, tex., vissa saker SKA man helt enkelt ta ett personligt ansvar för.

    Vad gäller jämlikhetsaspekten så har jag då aldrig lyckats komma undan nån städning med hänvisning till att jag är man…:), och jag vet inte riktigt ifall det blir så mycket bättre av att man ger en annan kvinna låg lön för att göra jobbet…

    Ditt exempel med deltidsarbetslösheten visar bara vad jag menar. Ett stort antal deltidsarbetslösa, framför allt inom offentlig sektor, skulle vilja ha heltidsjobb, men arbetet är organiserat för deltid. Innan man ställer kraven på de deltidsarbetslösa så måste man naturligtvis ställa krav på att arbetsgivarna ska erbjuda heltidsjobb till de som vill ha det. Om det vore så, är jag helt för att skärpa reglerna vad gäller ersättningen, men som det är nu så straffas den som är deltidsarbetslös för något som de i de flesta fall inte kan göra nåt åt.

  10. site admin says:

    Jag förstår inte resonemanget att 80 % skulle vara lågt. För många som har en bit att pendla till jobbet (t.ex. från Veberöd till Malmö) betyder 80 % att man får ut ungefär lika mycket som om man jobbat och fått sin vanliga lön. När det var 90 % så betydde det för min pappa att han hade mer pengar än när han jobbade. Kan inte vara rimligt.

    Vi sänker inte sjukpenningen för de första 12 månaderna, det förblir 80 %. Efter 12 månaders sjukskrivning så prövas den sjukskrivne automatiskt för förtidspension, dvs 64 % ersättning. Denna automatiska prövning för förtidspension tar vi bort och det blir en möjlighet till förlängd sjukpenning i maximalt 18 månader med 75 % ersättning. Om det totalt sett är en försämring för långtidssjukskrivna kan verkligen diskuteras. Självklart säger sossarna att vi försämrar för de “svaga i samhället”, men det är inte så att sossarnas retorik är någon given sanning.

    Alla ska ta hand om sin egen skit. Jag förstår att du städar på ditt jobb också… Vore hemskt om arbetsgivaren anlitade en städfirma…

    Jag och min syster gav fönsterputsning i present till vår kära moder. Hon var nog först lite skeptisk, kan tänka mig att hon kände av den gamla moralpredikan som du också står för, men när hon upptäckte hur skönt det var att slippa hänga ut från fönsterna på andra våningen för att lyckas putsa på utsidan så uppskattade hon vår present mer än någon annan present hon fått.

    Men jag förstår att du tycker att det är viktigare för barnfamiljer med allt mindre tid för att umgås att använda helgen till att städa än att göra roliga saker med barnen.

    Jag är övertygad att kvinnan, eller mannen, som kommer och städar är glada för att de fått jobb istället för att gå arbetslös. Eller du tycker förmodligen att det är bättre med arbetslös än att behöva städa hemma hos någon omoralisk person som fått för sig att använda hushållsnära tjänster.

    När det gäller deltidsarbetande så kommer vårt förslag att innebära en press på arbetsgivare med många deltidsanställda att fixa heltidsjobb. När deltidsarbetande börjar försvinna för att de söker heltidsjobb så är jag övertygad om att vilken arbetsgivare som helst börjar fundera på hur de ska kunna behålla sina anställda. Det är knappast effektivt eller lönsamt att ständigt behöva nyrekrytera och lära upp nyanställda.

  11. JörgenL says:

    Både när det gäller långtidssjukskrivna och i synnerhet sjukpensionerade så tycker jag att både 75 och 64% är oförskämt lågt och att de blir dubbelt straffade med både sjukdom och dålig ekonomi. Jag skulle vilja att man satsade på rehabilitering och därigenom sparade pengar nog att kunna HÖJA ersättningarna till de som trots det är för sjuka för att kunna jobba. Jag tror inte att NÅGON hellre har tex kronisk värk och gott om pengar, än att vara frisk och kunna jobba, men det känns som att regeringens grundsyn är att det i huvudsak är simulanter som är sjukskrivna och sjukpensionerade…

    Den där jämförelsen om att städa på jobbet verkar alltid komma när man ifrågasätter ifall det är vettigt att betala nån för att städa sin bostad. Jag skulle gärna städa på jobbet om min arbetsgivare tyckte det var en effektiv användning av min arbetstid. Jag förstår inte vad det har att göra med att hålla rent i sitt “bo”.

    Eller är det så att den ideala bostaden egentligen är ett hotell med tillhörande barnpassning? Då skulle man ju kunna ägna sig åt sitt arbete en 17-18 timmar per dygn, och överlåta ALLT rutinarbete på betald personal?

    Det finns en syn i det där som säger att hemarbete är nåt som hindrar en att vara en fullödig människa, men även om jag tycker det är skittråkigt att städa så är en naturlig del av livet, likaväl som att tvätta sig och borsta tänderna, och jag tror inte att det är nyttigt att outsourca själva livet. Jag tror att det är nyttigt för barnen att se att mamma och pappa städar på helgen, och att de lär sig att man ibland måste göra även lite tråkiga saker och inte bara kan betala nån annan att göra det åt en.

    Dessutom så är det en mycket tveksam fördelningseffekt i att subventionera en tjänst som bara efterfrågas av en tredjedel av hushållen, och då i första hand de som har det bäst ställt. Eller ska städerskan leja en annan städerska att städa hennes hus för att hon inte hinner för att hon städar nån annans…?

  12. site admin says:

    Vi satsar på rehabilitering, 3,4 miljarder.

    Jag tror inte heller att någon hellre har kronisk värk och gott om pengar iställer för att vara frisk och jobba, men jag är tyvärr övertygad om att det finns de som hellre säger att de har kronisk värk, slipper jobba (eller jobbar svart vid sidan av) och får gott om pengar från oss som betalar skatt. De är inte på något sätt i majoritet, men nog finns de och de skulle bli fler om sjukpenningen var 100 %.

    Vi är helt överens om att barnen behöver lära sig att man ibland måste göra saker som inte är roliga. Men att mamma och pappa betalar någon för en storstädning i månaden eller fönsterputsning betyder väl inte att barnen inte får se mamma och pappa städa, laga mat (vilket jag i och för sig tycker är väldigt roligt), diska, tvätta, städa bilen, klippa gräset…. Det finns såklart hur mycket som helst av kategorien “måste göras” även om köper en del hushållsnära tjänster, så det argumentet är inte speciellt bra.

    I princip har du rätt i att de hushåll med högst inkomst får “skattesubventionen”, men det finns ytterligare två aspekter. Dels att RUT-avdraget i viss utsträckning gör svarta tjänster vita (gör i sin tur att de som städar får pensionspoäng, kan få sjukpenning, föräldrapennning m.m.) och dels att “skattesubventionen” gör att ett antal arbetslösa får nytt jobb. Så lika väl som att skattepengarna hamnar i de rikas fickor kan man säga att skattepengarna hamnar i arbetslösas fickor.

  13. JörgenL says:

    Ärligt talat så tror jag inte att det skulle vara så speciellt många fler som skulle simulera sjukdom i åratal för att slippa jobba om tex även lång-långtids sjukskrivna och sjukpensionärer fick tex 85%.

    Det du gör med det resonemanget är ju att du säger: -Det finns några som fuskar, så för att klämma åt dem så klämmer vi åt dom som är sjuka på riktigt, för det ska vara så ekonomiskt jobbigt att vara sjuk så att dom som inte är det på riktigt börjar jobba igen frivilligt.

    Det är det som jag tycker är cyniskt mot dom som inte har något val.

    Vad gäller hushållstjänster så är det nog bara så att vi har olika grundsyn på moralen i det hela, så där tror jag inte vi kan bli överens…

    Vad gäller svartjobbsargumentet så verkar det ju enligt sifo vara en rätt marginell företeelse, endast 3% av de tillfrågade hade köpt svart städning, och svart kommer ju i vilket fall att vara hälften så dyrt även med de nya reglerna, så jag tror inte den siffran kommer att ändras så mycket.

    Om man ska använda skattepengar till att subventionera tjänster så hade det väl varit mycket bättre att använda dem där det verkligen finns ett behov, i vården och omsorgen av gamla till exempel. Man hade kunnat förstärka hemtjänsten för de pengarna så att dom gamla, som verkligen behöver hushållsnära tjänster, kunde få lite mer tid och inte bara blixtraider av hemtjänstpersonal som far omkring som skållade illrar. Det hade gett lika mycket jobb, men kommit till nytta där det behövs.

  14. site admin says:

    Inte så mycket att tillägga. Mer än möjligtvis att jag tycker att det är rättvist att den som jobbar tjänar mer pengar än vad den gör som inte jobbar.

    Det finns ett samband mellan benägenheten att sjukskriva sig och ersättningens storlek. Det blir färre sjukskrivna vid 0 % än vid 100 %. Ingen av ytterligheterna är rimliga. Vad som är rimligt kan givetvis diskuteras, men ur ett internationellt perspektiv är både 80 och 75 % högt.

    I Finland minskade svartarbetet i hushållssektorn med RUT-avdraget. Det återstår att se om det blir likadant i Sverige. 3% av svenska folket är 270 000 personer. Är det få?

    Inget hindrar att pensionärer köper hushållsnära tjänster.

Leave a Reply

Your email address will not be published.