Odenbergs avgång

Det kom verkligen som en överraskning. Jag hade ingen som helst föraning om vad som var på gång. Det måste ha funnit en lång och intensiv diskussion inom regeringen, eller rättare sagt inom moderaterna, jag kan åtminstone inte tro att Odenberg beslöt sig för att avgå som försvarsminister utan att det varit heta diskussioner i förväg, men inget av detta har läckt hit till riksdagen.

Det är olyckligt för regeringen och speciellt olyckligt för moderaterna. Det här får ses som ett internt moderat misslyckande även om det drabbar alliansenregeringen. Inte överraskande så försöker Mona Sahlin “klistra” misslyckandet på Fredrik Reinfeldt, hon försöker ju ta alla chanser att misskreditera honom. Hon glömmer helt bort vad som hände mellan Erik Åsbrink och Göran Persson. Att finansministern blir så fullkomligt överkörd av sin statsminister att han avgår precis före budgetpropositionen ska presenteras är ett par klasser värre än att en försvarsminister avgår för att han inte tror att det går att spara så mycket som stats- och finansministern anser.

Leijonborgs kommentar att frågan inte är färdigförhandlad mellan partiledarna, och att Odenbergs avhopp därmed är överilad, förvånar en del. Men för Odenbergs del tror jag att det avgörande var att statsministern la uppgiften att finna besparingspotential på 3-4 miljarder i försvarsmaterialinköpen på finansdepartementet (Borg) och inte på försvarsdepartementet (Odenberg själv). Om det står 3-4 miljarder eller 2-3 miljarder tror jag var mindre viktigt.

Vem som tar över efter Odenberg vet jag ingenting om, men “diversearbetaren” Sten Tolgfors (utbildningspolitisk talesman för moderaterna före valet, ordförande i utrikesutskottet efter valet, handelsminister när Maria Borelius tvingades avgå och nu kanske försvarsminister) finns det spekulationer kring. Han vapenvägrade tydligen i lumpen, men det har jag personligen inget emot. Vi har haft försvarsministrar som inte gjort lumpen så att han inte bar vapen i lumpen kan inte vara något oöverstigligt hinder.

Det sägs också att Anna Kinberg Batra i så fall skulle ta över som handelsminister. Jag har lärt känna Anna under det gångna riksdagsåret. Jag hade en lite skeptisk inställning till henne, pga det korkade uttalandet om att stockholmare är smartare än lantisar i valrörelsen 1998, men hon har som ordförande i EU-nämnden visat att hon är mycket duktig.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

6 Responses to Odenbergs avgång

  1. Nisse Nilsson says:

    Rakryggat av Odenberg att stå för sin sak, tyvärr är det ännu en seger för ideologin över den praktiska verkligheten. Vad man nu frågar sig är om det verkligen behövs en försvarsminister? Alla riksdagspolitiker tycks ju vara övertygade om att försvaret inte behövs och då är det väl en bra besparing att lägga ner försvarsdepartementet och avskaffa försvarsministerposten. Det som finns kvar av försvaret skall ju tydligen vara inriktat på internationella operationer och då är det väl lämpligt att verksamheten sorterar under UD.

  2. site admin says:

    Det har funnits funderingar i Centerpartiet kring ett säkerhetsdepartement istället för försvarsdepartement. Något departement måste trots allt ha ansvar för de internationella insatserna, alla myndigheter under försvaret, Räddningsverket och andra krisberedskapsfunktioner.

  3. steelneck says:

    Jag tror i grunden att det kan vara bra med en djup fredsvän som försvarsminister, återstår då att se om Tolgfors har någon integritet eller om han låter sig styras av sveriges alldelens egna lilla industrimilitära komplex eller gör sig till en lydig vovve åt andra än IM-komplexet (kan ju också bli fel åt andra hållet). Har han ryggrad kan det nog bli riktigt bra med en grundmurad fredsvän som försvarsminister. Det kanske kan låta konstigt vid en första snabb tanke, men om man ställer tanken på sin yttersta spets så blir det tydligt; vem väljer man helst, en Rambo eller en fredsvän? I mitt tycke var Major försvarsminister Odenberg ett riktigt dåligt val med sin militära bakgrund, lite som att låta vargen vakta fåren.

  4. Mange says:

    Håller med steelneck. Jag känner mig glad och lättad att Odenberg avgått. Har hela tiden tyckt och känt att han var “läskig” på nåt vis…

    Att det hela skulle vara nåt annat än ett totalt fiasko för alliansen ser jag dock som uteslutet. Trots Johans desperata försök att få det till att sossarna hade en ändå värre skandal. Känns inte så angeläget just nu, speciellt inte med tanke på hur kritiska ni var då och hur sturska ni hela tiden varit och påstått att ni kommer regera landet med färre skandaler och med mer kompetenta ministrar.

    Till sist vill jag dock ge Reinfeldten eloge för att han inte är speciellt intresserad av försvarsfrågor. Det känns betryggande.

  5. site admin says:

    Mange, visst är det olyckligt att det blir sådan oenighet inom en regering att en minister avgår, men att tala om “totalt fiasko” är överdrivet. Det är oppositionens roll att kritisera regeringen, och vi har gjort på samma sätt tidigare, men det blir inte trovärdigt när man först hör en kommentar från Sahlin om att Reinfeldt inte klarar av att leda regeringen och att det är ett historiskt fiasko. I nästa sekund berättar en politisk kommentator om andra ministeravhopp och exemplifierar med Kjell-Olof Feldt och Erik Åsbrink (och Olof Johansson).

    Om Odenbergs avhopp är ett historiskt fiasko vad var det då när Kjell-Olof Feldt hoppade av 1990 och att hela Ingvar Carlssons regering tvingades avgå på samma fråga någon vecka senare? Vad är en försvarsministers avgång i jämförelse med en finansministers avgång precis före budgeten ska överlämnas till riksdagen? Vad är Odenbergs avhopp jämfört med den totala oenighet som rådde i Bildtregeringen och föranledde Olof Johanssons avgång?

    Det är allt annat än bra att Odenberg avgått, men överdriv inte problemet.

  6. Mange says:

    Nej, jag håller med dig om att det funnits värre avhopp. Tyvärr…hehe…

Leave a Reply

Your email address will not be published.