Att vända kappan efter vinden

Ulrica Messing var ansvarig minister när stormen Gudrun hade försatt stora delar av södra Sverige i katastrofläge. Hon åkte runt i skogarna och tyckte synd om folk, men i frågan om katastroffond eller katastrofkonto för att kunna hjälpa till vid katastrofer var hon kallsinnig.

I mars 2005, alltså två månader efter Gudrun, så tvingade Centerpartiet tillsammans med m, fp, kd och mp fram ett tillkännagivande till den då sittande socialdemokratiska regeringen om att ett nationellt katastrofkonto skulle utredas. Vad tyckte socialdemokraterna då?

Jo, svaret från socialdemokraterna och vänsterpartiet i försvarsutskottets betänkande, där de då var i majoritet, ifrågasatte förslag om katastroffond eftersom det kan eliminera det skadeförebyggande arbetet i syfte att minska skadorna vid bland annat naturkatastrofer. De menade då att en statlig garantiersättning som löses ut vid en svår påfrestning ”torde vara olyckligt” och hänvisade också i sitt svar att de tyckt likadant sedan frågan behandlades 1997/98.

S och V menade då också att ersättning för skador till följd av en extraordinär händelse får lösas till exempel genom den enskildes försäkringar eller genom bistånd enligt socialtjänstlagen efter sedvanlig behovsprövning. Svaret angående katastroffond från dåvarande minister Messings socialdemokrater var minst sagt tydligt.

Så sent som i april förra året skrev dessutom socialdemokraterna och vänsterpartiet i försvarsutskottet än en gång att de ”vidhåller att inrättandet av en katastroffond eller liknande försvagar incitamenten för det skadeförebyggande arbetet”.

Sedan kom valet och socialdemokraterna hamnade i en välbehövlig opposition. Och efter några månader i opposition drabbades landet av stormen Per. Per var inte lika stark som Gudrun, men lyckades ändå åstadkomma skador och uppenbarligen blåsa bort minnet från en del socialdemokrater. Den före detta socialdemokratiska ministern Ulrica Messing går nu ut och efterfrågar vadå? Jo, en katastroffond. Man kan i det här fallet verkligen tala om att vända kappan efter vinden.

Även om stormen Per inte ställde till med lika stora problem som Gudrun så gjorde sig frågan om katastrofkonto ändå påmind. Frågan ligger nu på regeringskansliets bord och det är försvarsdepartementet som ansvarar för frågan.

Det är vår uppfattning att en katastroffond behövs. Klimatet har förändrats och stormar och översvämningar ser ut att bli en mer frekvent återkommande påfrestning på samhället. Inte minst ser vi behovet av en tillgänglig fond för att snabba på åtgärder när katastrofer inträffar. Vi ser ett tydligt behov därför att vi i akuta krishanteringsskeden sett exempel på att de operativa åtgärderna stoppas upp på grund av oklarheter om pengarna. Om då pengar finns reserverade i en fond skulle det finns en helt annan tillgänglighet för dem.

Visst är det så att vi samtidigt välkomnar Messings insikt, men det är svårt att inte reagera på hur snabbt en före detta socialdemokratisk minister kan inta en ny ställning.

This entry was posted in Insändare. Bookmark the permalink.

One Response to Att vända kappan efter vinden

  1. Jerker Thorvaldsson says:

    Rätt inställning Johan, men katastroffond får inte ses som en separat företeelse. Det finns åtgärder som kan vidtagas preventivt för att minska skadeverkningarna.
    Diversifierade skogar och riskspridning. Forskaren Kristina Blennow har i en rapport (nr 14 i Skogsstyrelsens rapportserie) behandlat att skogsägarna inte är tillräckligt aktiva när det gäller att förebygga risker. Risker för insektsskador väcker stort intresse, men mycket lite om risker för vindfällning.

Leave a Reply

Your email address will not be published.