Lätt att ändra åsikt i opposition

Ulrica Messing var ansvarig minister när stormen Gudrun hade försatt stora delar av södra Sverige i katastrofläge. Hon åkte runt i skogarna och tyckte synd om folk, men i frågan om katastroffond eller katastrofkonto för att kunna hjälpa till vid katastrofer var hon kallsinnig.

I mars 2005, alltså två månader efter Gudrun, så tvingade Centerpartiet tillsammans med m, fp, kd och mp fram ett tillkännagivande till den då sittande socialdemokratiska regeringen om att ett nationellt katastrofkonto skulle utredas. Vad tyckte socialdemokraterna då?

Så här skrev socialdemokraterna och vänsterpartiet i försvarsutskottets betänkande 2004/05:FöU8: “Utskottet vill också särskilt framhålla betydelsen av det skadeförebyggande arbetet i syfte att minska skadorna vid bl.a. naturkatastrofer. Utskottet anser att det är viktigt att incitamenten för sådana insatser stimuleras och inte elimineras. Yrkandena i motionerna om en statlig garantiersättning e.d. som löses ut vid en svår påfrestning kan – enligt utskottets mening – försvaga sådana incitament, vilket torde vara olyckligt.” (Hänvisning till att de tyckt likadant sedan frågan behandlades 1997/98.)

Utskottsmajoriteten (S och V hade egen majoritet i utskottet men inte i riksdagen i stort, och därför blev det ett tillkännagivande) fortsatte: “Reparativa stödåtgärder i efterhand och ersättning för skador till följd av en extraordinär händelse omfattas emellertid inte heller av detta stadgande (prop. 2001/02:184) utan det får lösas t.ex. genom den enskildes försäkringar eller genom bistånd enligt socialtjänstlagen efter sedvanlig behovsprövning. Utskottet vidhåller att inrättandet av en katastroffond eller liknande försvagar incitamenten för det skadeförebyggande arbetet . Tekniken med fonder som förordas i flera motioner används i vissa sammanhang för att utjämna förskjutningar mellan inbetalade avgifter och förväntade utgifter. Eftersom det här inte är fråga om några inbetalade avgifter synes inte fonder vara lämpliga i detta fall.”

Det var väl minst sagt tydligt. För att visa att socialdemokraterna fortfarande inte gillade förslaget om katastroffond, trots tillkännagivandet till regeringen, så skrev majoriteten i försvarsutskottet så här så sent som den 20 april 2006 (2005/06:FöU12): “Utskottet vidhåller att inrättandet av en katastroffond eller liknande försvagar incitamenten för det skadeförebyggande arbetet.”

Sedan kom valet och socialdemokraterna hamnade i en välbehövlig opposition. Men trots att de inte längre sitter i regeringen så skulle man väl kunna tro att de har en ryggrad. Men icke. Nu har det varit storm, och på sina håll orkan, igen med skador som följd. Vad tycker då samma Ulrica Messing? Rubriken i Svenska Dagbladet är: “Messing vill ha katastroffond”. Man kan i det här fallet verkligen tala om att vända kappan efter vinden. Pinsamt Messing!

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

3 Responses to Lätt att ändra åsikt i opposition

  1. Erik says:

    Hej!

    Jag läste idag att regeringen har fått sitt första “terrorfall” i GP. Tyvärr verkar de lika obekymrat som förra regeringen kunna frångå rättsliga principer och döma utan att den tilltalade får veta vad brottet gäller eller får chans att försvara sig. Om inte den nya regeringen snabbt ändrar riktning kan jag inte stödja den mer än förra regeringen. Har du tänkt göra något åt hur detta och liknande fall hanteras i Sverige?

    Mvh
    Erik

  2. site admin says:

    Det finns lagstiftning för utvisning av personer utan uppehållstillstånd, och det finns även en speciallag för särskild utlänningskontroll, som innehåller rätt till utvisning utan motivering. Det kan vara så att allt måste vara hemligt för att inte förstöra en pågående utredning. Detta är en typ av säkerhetslagstiftning som jag tror finns i de flesta länder, och jag tror också att alla partier står bakom den.

    Men när man läser artikeln så är det självklart svårt att försvara systemet, det är minst sagt speciella omständigheter eftersom hans familj är svenska medborgare och de har funktionshindrade barn. Samtidigt så är det svårt att uttala sig om enskilda fall när man inte vet hela bakgrunden.

    Låt oss hitta på att den här mannen ingår i en terroristcell som planerar att spränga amerikanska och israeliska ambassaderna i Stockholm, eller kanske Riksdagshuset. Tycker vi då att han ska få uppehållstillstånd i Sverige? Tycker vi då att Säkerhetspolisen ska försvåra sitt spaningsläge mot övriga inom organisationen genom att tvingas uppge vad de har för misstankar mot honom? Frågan blir inte lika enkel åtminstone.

    Om det hade varit fråga om en rättegång där någon anklagas för att ha begått ett brott så skulle mitt svar direkt vara att den misstänkte måste få veta vad han anklagas för. Men nu är det fråga om den här mannen ska få en rättighet, ett uppehållstillstånd, av Sverige och då är inte kraven de samma från de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som vi skrivit under.

    Men som sagt, det är en oerhört svår fråga och eftersom vi inte vet de verkliga skälen för att Säpo bedömer honom som en säkerhetsrisk så är det omöjligt att säga om det är rätt eller inte. Men även om rättssäkerheten ska vara så stark som det bara går så tror jag att det behövs regler som de i nya utlänningslagen och i lagen om särskild utlänningskontroll även i Sverige.

  3. Pingback: Linander tycker! » Vad menar Mats Odell?

Leave a Reply

Your email address will not be published.