Svenskar ogillar kameraövervakning

Hittade en nyhet om en intressant undersökning av hur svenskar upplever kameraövervakning.

Jag är inte förvånad, utan tvärtom tror jag att allt fler kommer att bli negativa. Diskussionen kring den personliga integriteten kommer att fortsätta, inte minst om justitieminister Bodström skulle få möjligheten att fortsätta lägga det ena integritetskränkande lagförslaget efter det andra, och detta kommer att leda till ett ökat motstånd även mot kameraövervakning.

Jag är inte totalmotståndare, utan det kan vara motiverat med kameror i vissa situationer. Vi är vana vid kameror på banken och i affären, men även t.ex. vid skadegörelsedrabbade skolor kan det tyvärr vara ett nödvändigt ont. Men då är det samtidigt viktigt att kamerorna inte är till under skoltid, att det är tydligt skyltat, att inte mer än just skolans område fångas av kamerorna, att det finns en bra kontroll av vem och hur bilder får användas osv. Men när socialdemokraterna i Malmö vill kameraövervaka halva staden, då har det gått för långt.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

17 Responses to Svenskar ogillar kameraövervakning

  1. Leffe says:

    Fast folk gillar kameror om de minskar brottsligheten eller ökar chanserna att få fast brottslingar. Så undersökningen är lite tvetydig, tycker jag.

    Sedan tycker jag inte att man ska blanda ihop det hemliga tvångsmedlet som heter “hemlig kameraövervakning” med det institut som heter “allmän kameraövervakning” och som inte är ett tvångsmedel. Det är två olika saker och integritetsaspekterna hanteras på två helt olika sätt. Och de förtjänar varsin diskussion, varsin seriös diskussion. Och det vore rätt skönt om det inte blev en del av det allmäna pajaseriet i en valrörelse.

    Det tjänar ingen på, vare sig politiker, väljare, integritetsivrare eller brottsbekämpare. Tror jag.

  2. Samtidigt så var det en artikel i Sydsvenskan 3 juni i Omkretsen (inte på nätet) med rubriken “Unga vill ha ökad kamerakoll”. Det gäller Staffanstorpsborna i allmänhet (enligt en trygghetsundersökning) och troligen unga i synnerhet. “Ungdomsparlamentet” i Staffanstorp stödde ett förslag om fler kameror. Den säkerhetsansvarige får säga stopp till förfrågningarna från allmänheten. I denna fråga kan jag också tänka mig att distinkta regionala skillnader föreligger.

  3. site admin says:

    Leffe, på vilket sätt har jag blandat ihop hemlig kameraövervakning med vanlig kameraövervakning?

  4. steelneck says:

    Paranoida kontrollbehov skulle jag kalla det.

    Det spelar ingen roll hurvida kontrollsamhället är effektivt i brottsbekämpning, det är ändå bara ett “straw-men” argument, inte helt olik den öst-propaganda som spreds när muren fortfarande var intakt. Jag kommer ihåg en sådan propaganda jag såg nån gång på sent 70-tal, där man hävdade sitt vedervärdiga systems förträfflighet genom att visa bilder från tunnelbanan i NewYork i jämförelse med dito från ett välstädat Moskva… Hur effektivt det än må vara, så får inte ändamålet helga medlen, ett sånt övervakningssamhälle är det ingen som vill ha, brottslighet får bekämpas med andra metoder där man inte på förhand misstänkliggör hela landets befolkning. Våra mänskliga fri och rättigheter var ju en gång vårt moraliska vapen gentemot öststaterna, men fortsätter vi på den inslagna vägen så kommer vi inte ens att kunna använda det mot Kina och Nord Korea! Tänk att vår rättsuppfattning kunde erodera så snabbt efter murens fall.

    Vänd på det helt och hållet, i stället för att kräva en privat sfär, något som kan bemötas av: “vad har du att dölja?”, så kan man godkänna övervakningen, under förutsättning att alla får fri tillgång till all insamlad data. Då blir rollerna genast ombytta. Om övervakaren då vägrar att dela med sig av den insamlade datan, så kan den övervakade fråga övervakaren: Vad har du att dölja? Om övervakningen endast sker för att sortera onda från goda, då torde det vara helt i sin ordning att ge oss alla fri tillgång till övervakningens medel och resultat – vi hade ju inget att dölja..

    Se där, då infinner sig genast något annat, en övervakare som låtsas ha respekt för den personliga integriteten. Övervakningen får endast kontrolleras av ett fåtal utvalda (som själv undkommer övervakningen – rosenbad telefonlistor), eftersom den personliga integriteten annars riskeras. Den personliga integriteten vänds således emot medborgaren för att förneka medborgaren tillgång till övervakarens verksamhet.

    Således bör vi misstro övervakaren mest när denne påstår sig värna om vår integritet.

  5. Leffe says:

    Johan, det tycktes på din bloggpost som om du blandade ihop frågan om hemliga tvångsmedel (det är väl där Bodström kritiserats?) med frågan i undersökningen som snarare tycktes röra allmän kameraövervakning. Men jag kanske missuppfattade?

    steelneck, du bygger ditt resonemang på ett komplett misstroende av staten – och det är helt ok. Men om man misstror så fullständigt kan man inte samtidigt ställa krav på att staten ska kunna lösa brott eller ge medborgarna trygghet. Och det är den balansen som behöver upprätthållas. Å ena sidan ska medborgaren bli lämnad ifred av staten, å andra sidan ska staten kunna se till att medborgarens frihet inte blir inskränkt av andra medborgare som hotar, misshandlar och våldtar.

  6. steelneck says:

    Leffe: Övervakning hindrar inte brott, den kan möjligtvis förflytta dem till annan plats eller underlätta de represiva åtgärderna bakefter, men det är på en bekostnad som kan liknas vid “tänket” i de gamla öststaterna.

  7. site admin says:

    Leffe, nu förstår jag hur du menar. Vad jag menade är att fler integritetskränkande politiska förslag som trafikdatalagringen, förebyggande användning av hemliga tvångsmedel, utökade befogenheter för FRA m.m. också kommer att innebära en större tveksamhet till allmän kameraövervakning.

    Detta innebär inte att jag blandar ihop tvångsmedel med vanlig kameraövervakning.

    Steelneck, jag tycker att du har ett befogat resonemang. Även om jag har lite svårt att se att allas tillgång till insamlade “övervakningsresultat” skulle vara något positivt. Det skulle innebära ännu större personlig integritetskränkning för de som t.ex. fastnat på övervakningskamerornas bilder.

  8. steelneck says:

    Linander: Tänk nu på vad ditt svar till mig betyder i skenet av det inlägg du svarade på (jag är inte så säker på att du förstod det fullt ut, låt se om detta hjälper)…

    Hypotesen var ju att vi välkomnar det (vilket jag inte gör – det var en tankelek, som “avslöjade” dig). Den som inte har något att dölja har ju inte det, är grunden. Nu gav du mig, när jag använder din argumentation om integritet, fog för att misstänka dig, och således fråga: Vad har du att dölja? Du gjorde just dig själv till övervakaren som låtsas ha respekt för den personliga integriteten och således vänder detta emot medborgaren för att förneka denne insyn – i det du har att dölja. Detta just eftersom hypotesen byggde på att den ärlige inte hade nåt att dölja och därmed välkomnar det.

    Näe, givetvis så är det inte önskvärt med ett fullständigt transparent samhälle, där alla har full insyn i vad andra gör. Alla har vi rätt till en privat sfär, även om vi befinner oss i det offentliga rummet. En inskränkning av detta måste kunna motiveras i relation till intrånget och kunna ledas till något reellt. I många fall kan almänn övervakning tom. i effekt bli till en tvångsövervakning om den övervakade inte vill bli övervakad, men inte har något annat val än att bli övervakad för att kunna göra sitt ärende till den almänna platsen. Varför denne inte vill bli övervakad har vi inte ens rätt att fråga, det är dennes integritet, skälet kan vara fullt legitimt men samtidigt mycket privat. Vi hamnar då i den tokiga frågeställningen, där antingen övervakaren eller den övervakade i realiteten blir ogrundat misstänkt, och att helt ogrundat misstänkliggöra folk är rent ut sagt rättsvidrigt.

    Alla har vi ett å annat att dölja som ändock är fullt legitimt, därför leder hela resonemanget med “Vad har du att dölja?” helt fel (det funkade dock fint för att avslöja dig). Det finns ju också en annan sida som det felaktiga resonemanget pekar på, och det är just det faktum, att när resonemanget används, så är medborgaren i lika hög grad grad berättigad att ställa samma fråga till övervakaren. För om medborgaren inte skulle ha denna rätt, ja då befinner vi oss onekligen i precis samma tanketräsk som de styrande gjorde i öststaterna när muren fortfarande var intakt.

    Grunden till att det dock används mellan raderna tror jag ligger dels i oförstånd och ren ohejdad vana och ibland i kollegial korruption, där en elit tycker sig stå över andra människor och således tar sig friheter på folkets bekostnad. Den grundläggande ideologin i t ex. öststaterna stipulerade ju inte ett övervaknings och angivarsamhälle, lika lite som att liberalismen eller kapitalismen gör det, de styrande gjorde dock det. Detta på precis samma sätt som att en stor del av näringslivets “elit” har satt sig och sina kollegor på en pidestal långt över andras huvuden och inom det kollegiala skrået ger och tar friheter till varandra. – Sådärja, nu har jag dragit näringslivet över samma kam som partifunktionärerna i det gamla östblocket, häpp 🙂

    Övervakning måste dessutom sättas i ett framtidsperspektiv, precis som med möjligheten för en statsmakt att kunna sätta in militär emot det egna landets befolkning. Vem har rent mjöl i påsen idag, vad är rent mjöl i framtiden och vem besämmer det? Idag har vi kanske styrande som gör någorlunda humana bedömningar, men vad öppnar det för i framtiden? Att i framtiden ha en statsmakt som utan reell brottsmisstanke övervakar folk rent almännt i preventivt syfte, kanske dessutom med möjlighet att sätta in militär mot den egna befolkningen, för något som just idag betecknas som en folklig missnöjesyttring. Det om något skrämmer mig oerhört, i synnerhet då som familjefar. Jag tycker att man idag på många områden avrättar just de ideal man säger sig vara för, det bådar inte gott. Terrorism och brottslighet – pyttsan.

  9. site admin says:

    Det var långt…

    Jag är inte motståndare till alla övervakningskameror. Tycker t.ex. att det är helt okej på banker, i affärer och i vissa fall för att förhindra brott på offentliga platser. Eftersom jag tycker att dessa ska få finnas var det fullt berättigat att säga att bilderna inte ska vara öppna för alla. Även om jag inte har något “att dölja”.

    Känner mig inte det minsta “avslöjad”.

  10. Leffe says:

    Steelneck, två saker:

    1) Att flytta kriminalitet med kameror kan skapa säkrare zoner för den som vill minska risken att bli utsatt för brott.

    2) Att brott klaras upp är i sig viktigt eftersom risken att åka fast har en avskräckande effekt på brottslingar.

    Men det handlar inte om frågan “totalövervakning, ja eller nej?”, utan om en rimligt avvägd allmän kameraövervakning, och rimligt avvägd tillgång till effektiva verktyg för polisen.

    Och för att göra den avvägningen måste man diskutera vad som ligger i de båda vågskålarna. Det diskuteras en del om vilka fördelar som finns med kameror och tvångsmedel, men diskussionen om vilka integritetsrisker som finns är rätt fattig.

    Integritet är ett laddat ord, men fler i debatten skulle försöka sig på att redovisa lite vad exakt de menar att “integritet” innebär.

    Idag har vi högre krav (dvs totalförbud) att avlyssna ett hotellrum än vad vi har för att döma en person till livstids fängelse. Det är lite märkligt, även ur ett integritetsperspektiv. De flesta av oss skulle hellre bli avlyssnade än fängslade på livstid.

  11. steelneck says:

    Linander: Som du nu kanske utläst så är jag inte någon fullständigt rabiat motståndare till övervakningskameror, som jag skerev, behovet och nyttan måste vägas mot det intrång det innebär. Banker och vissa affärer är helt OK, men att ha det på almänn plats är jag fullständigt emot. Om behovet är så oerhört trängande, placera då livs levande Poliser på den platsen.

    Om du sedan läste ordentligt så ser du också att inte heller jag vill se något helt öppet. Det faller ju på sin egen orimlighet, eftersom vi alla har rätt till ett privatliv. Alla har vi något att dölja, sådant som vi vill hålla privat/anonymt och undan från andras ögon. Jag skrev tom. flera gånger att det var ett hypotetiskt argument och att jag inte välkomnar övervakning. Min förklaring blev tydligen för lång.

    Leffe: Ja du fortsätter att argumentera som man gjorde bakom en viss mur. I punkt ett ligger påståendet att en kamera skulle göra en plats säkrare, det är inte alls någon universell sanning. I påstående 2 ligger dels påståendet att kameror gör det lättare att klara upp brott och att uppklarandet har en avskräckande effekt. Det kan ibland underlätta, men det kan ibland leda Polisen in på fel spår, i synnerhet vid manipulation och att uppklarandet och därmed straffet skulle ha en avskräckande effekt visar väl dödsstraffet i USA på att inte heller det är någon absolut sanning. Behovet och effekten är således något skakig, ställ nu det emot den känsla av STASI och storebror-ser-dig som kryper på.

    Ja för “rimliga” övervakningskameror, bara på de platser där de har en effekt som kan motiveras. Men att övervaka folk rent almännt utan någon speciell hotbild och utan reell brottsmisstanke i rent preventivt syfte är något jag hänför till rena rättsvidrigheter.

    Hur var det där citatet, som ofta tillskrivs Benjamin Franklin: – De som ger upp viktiga friheter för att köpa sig lite temporär säkerhet, förtjänar varken frihet eller säkerhet. Det ligger en oerhörd visdom i det, och att kunna promenera på stadens gator och torg utan att vara övervakad, det är en mycket viktig frihet.

    Dessutom, att trampa på folks rättskänsla, det här med storebror ser dig är nog långt allvarligare än vad många beslutsfattare inser, vart leder det? Hur många kameror behövs det för att faktiskt börja skapa brottslighet? Eller vi kanske skall säga “utomparlamentariska metoder”, ibland har jag faktiskt en viss förståelse för vilsna ungdomar som känner en uppgivenhet och tar till sånt istället för resignation.

  12. site admin says:

    Leffe: “Idag har vi högre krav (dvs totalförbud) att avlyssna ett hotellrum än vad vi har för att döma en person till livstids fängelse. Det är lite märkligt, även ur ett integritetsperspektiv. De flesta av oss skulle hellre bli avlyssnade än fängslade på livstid.”

    Vilken märklig jämförelse. Den som ska avlyssnas på ett hotellrum är knappast dömd för det som är grund för avlyssningen. Medan livstids fängelse är efter en morddom. Man kan väl inte jämföra integritetsbegränsningen mellan en dömd och en icke-dömd. Är det konstigt att den morddömde får sin personliga integritet kraftigt begränsad?

    Dessutom är det inte totalförbud mot att avlyssna personer i ett hotellrum (jag utgår från att du menar avlyssning av personer i ett hotellrum och inte avlyssning av ett hotellrum – det är ganska tyst). En polisinfiltratör kan ha dold avlyssningsutrustning på sig.

  13. Leffe says:

    Johan,

    Naturligtvis är det skillnad mellan dömda och icke-dömda. Det är dock ett faktum att det i båda fallen är fråga om en prövning av domstol. Vi ger domstolarna makten att avgöra frågan om någon ska sitta fängslad på obegränad tid. Men vi har totalförbud mot att låta domstolar avgöra om det i ett enskilt fall bör tilåtas buggning. Är buggning verkligen så känsligt? Är det så i något annat EU-land eller någon annanstans på planeten? Är svenska domstolar mindre lämpade för dessa bedömningar eller är svenskar i behov av en särskilt hög ooh kanske unikt definerad “integritet”?

    Något haltar här, tycker jag. Därmed inte sagt att jag har lösningen. Jag vill bara att diskussionen blir konstruktiv istället för tjafsigt destruktiv.

    Men precis som du säger, så tillåter vi avlyssning med hjälp av en polisinfiltratör – faktum är att vem som helst (t.ex. en statlig tjänsteman) får rigga sig med mikrofoner och spela in, helt utan rättssäkerhetsgarantier. Så i princip kan socialtjänsten eller försäkringskassan göra det vid hembesök. Helt och hållet utan integritetsskydd. Samma sak med kameror, man får göra vad som helst så länge man bär den på sig (även dolt).

    Att tro att integritetsfrågans lösning ligger i om mikrofonen är fast monterad eller bärs av en person som tar en stor risk, är inte fullt ut rimligt.

    Lite mer än så måste vi våga problematisera frågan om integritet. Jag hoppas verkligen att den sittande integritetsskyddsutredningen gör det. Ordentligt.

    steelneck, att du vägrar att släppa tanken på att alla som inte tycker som du vill tillbaka till DDR säger sannolikt mer om dig än om den du argumenterar mot.

  14. Leffe says:

    Johan, ett litet tillägg. När domstolen dömer så är det en oskyldig person de har framför sig. Det är först när domen vinner laga kraft som skulden är fastställd. Så nej, skillnaden är kanske inte så stor, det handlar om att fastslå en grad av misstanke.

    Skuldfrågan är naturligtvis en mycket högre nivå av misstanke (bortom rimligt tvivel), men det är fortfarande bara en fråg om stark misstanke. 100% fastställd skuld finns inte.

  15. steelneck says:

    Leffe: Nu låtsas du att jag skrev något jag inte skrev, sedan använder du ditt eget påhitt för att refusera det jag inte skrev. Man kan gott undra vad som säger vad om vem.

    Det finns ett engelskt uttryck för den sortens argumentation:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Straw_men

    För att återgå till diskussionen, du undrar om övervakning (buggning) verkligen är så känsligt. Det är känsligt eftersom det rör de allra mest grundläggande delarna i ett fritt samhälle, rätten till ett privatliv, att röra sig fritt, rätten till egna åsikter likaväl som att behålla dem för sig själv, opinionsbildning osv. Är man övervakad är man inte helt fri. För att förstå det måste man se historiskt – den som inte lär av historien, är dömd att upprepa den. För betänk att övervakning lika gärna kan missbrukas och att politiska konstellationer kommer och går. Dessa spärrar mot att både den beslutande och verkställande makten i samhället inte kan göra som den vill, har kommit till av orsaker, inget av det är taget ur luften.
    T ex. att polisen inte får göra husrannsakan hur som helst har inte kommit till utan orsaker. Eller att inte heller de styrande politikerna får ta lagen i egna händer. Eller att polisen/militären med sitt våldsmonopol inte får stifta egna lagar. Eller att grundlagarna har extra höga spärrar mot förändringar av dem. Allt detta har sina grunder som “värkts” fram under historiens gång, gårdagens beslutsfattare var inte idioter, ändå begicks fel, som senare ledde till lagstiftning för att förhindra upprepning. Det sägs ibland att politiken är ett väsen utan minne, vilket är tänkvärt, därför är det viktigt att se till historien, inte bara inom det egna landet, där det gamla östblocket, tredje riket eller Ådalen -31 är exempel på skeenden och kunskapskällor som inte får glömmas bort.

    Man kan också driva integritetsfrågan till sin spets på ett annat sätt. Varför vill du inte ha övervakning på din toalett? Eller i ditt sovrum där du och din fru kanske inte alltid bara sover? Att så gott som ingen vill ha det är självklart, men svaret på varför är i stora drag samma svar som för all annan övervakning. Integritet bottnar i rättsuppfattning och därmed våra fri och rättigheter.

    Jag tycker att du ser integritetsfrågan ur fel perspektiv när du för ned den till något så snävt som att någon på plats och ställe spelar in och jämför det med automatiserad övervakning som sker dygnet runt. I det ena fallet har vi en person av kött och blod framför oss, i det anndra fallet en anonym övervakningsmakt. Idealet som jag ser det är att inte tillåta preventiv övervakning utan reell brottsmisstanke, men grunden till att vi i stort måste tillåta det ena, beror ju på att vi alla får återge det vi faktiskt varit med om, i stort kan inspelningen ses som en teknisk “minneshjälp” och således hör detta till våra grundläggande friheter. Integritetsaspekten kring övervakning måste ses ur ett medborgerligt fri och rättighetsperspektiv, inte hurvida någon har något att dölja för statsmakten eftersom det, som jag försökt förklara, leder väldigt fel och sätter medborgaren i ett motsatsförhållande gentemot samhället och därigenom skapar motsättningar som eskalerat lätt blir rätt o slätt samhällsfarligt.

  16. Olle says:

    Bara för att man kameraövervakar en hel stad så begås inte mindre brott det är ingen skildnad. Är det då nödvändigt att kränka de mänskliga rättigheterna på det sättet. Nej! Det tycker jag inte. Det handlar om att Staten vill ha kontroll på oss MEN NU HAR DET GÅTT FÖR LÅNG! Det är klart att det är okej i tex banker affärer men inte på Gatorna!

  17. Det var en sen kommentar Olle, men vi är överens.

Leave a Reply

Your email address will not be published.