Anförande i förväg

På onsdag är det debatt i riksdagen om immaterialrätt. Jag har tänkt prata om varför mjukvarupatent är en riktigt dålig idé. Ingen har föreslagit något sådant i riksdagen och Europaparlamentet satte stopp för det tidigare EU-förslaget förra sommaren, men ändå vet vi att det fortfarande finns starka krafter för att Europa ska följa USA:s rättsutveckling på området. Därför tycker jag att det är viktigt att lyfta frågan i förebyggande syfte.

Vid upphovsrättsdebatten förra året så gjorde jag ett försök med att skicka ett antal frågor till min debattmotståndare i förväg för att få svar på några ärligt menade frågor. Det var uppenbart att den socialdemokratiska debattören, Hillevi Larsson, inte kunde eller ville svara på frågorna. Frågor som jag fått hjälp med via kommentarer här på bloggen. Anledningen var officiellt att hon inte öppnat mailen på den föregående eftermiddagen, kvällen eller förmiddagen före debatten.

Nu tänkte jag testa att lägga ut hela anförandet (utkastet till anförandet) i förväg här på min blogg. Den här gången är det inget anförande för att “tvinga fram svar” och det är inte heller riktat till någon direkt debattmotståndare.

Jag vill gärna ha kommentarer och om jag har missförstått något så vill jag gärna bli rättad så att jag inte säger fel i kammaren. Anförandet kan bli lite längre, man har en anmäld talartid och jag tror inte att det jag skrivit riktigt tar mina 8 minuter, så är det någon som har någon ytterligare bra jämförelse så är det välkommet. Är det någon som kommer på vilken Madonna-låt jag tänker på så snälla hjälp mig. Jag har tänkt och tänkt, men kommer inte på vad den heter.

Herr Talman!

Dagens debatt handlar om immaterialrätt i stort, men jag tänkte i huvudsak ägna mig åt datorrelaterade uppfinningar och varför hotet om mjukvarupatent fortfarande är värt att ta på allvar. Visst är det så att Europaparlamentet i juli förra året sa nej till direktivförslaget om patenterbarhet för datorrelaterade uppfinningar. Men hotet finns fortfarande kvar. Dels går europeiska patentverkets praxis på fel håll och det patenterbara området växer, och dels finns det fortfarande mycket starka krafter för att Europa ska ta efter USA och tillåta patent även där det inte finns något tekniskt bidrag.

Varför skulle det då vara så hemskt om Europa fick samma rättsutveckling som USA med ett långtgående mjukvarupatent?

Jag skulle vilja anföra tre huvudskäl: Småföretagen skulle inte kunna överleva, en monopolsituation skulle skapas och utvecklingen inom programmering skulle försämras.

För det första, de små företag som arbetar med programmering skulle inte ha någon möjlighet att ta världsomspännande patent och om de inte gör det så kan de bli skadeståndsskyldiga av att använda sitt eget programmeringssätt eftersom annat större företag skulle kunna ta patent på samma sak. Mellan de stora världsledande företagen skulle säkert en byteshandel uppstå så att de ger varandra rätt att använda patentskyddad mjukvara, men de små företagen skulle inte ha något att erbjuda i utbyte och skulle inte ha en chans i konkurrensen om de tvingas att köpa rättigheten till nödvändig mjukvara.

Vi är redan där att små mjukvaruutvecklare blir kontaktade av större företag som hävdar att de har patent på just det som mjukvaruutvecklaren håller på att utveckla, och skadeståndskrav ställs om man inte upphör att utveckla eller sälja mjukvaran.

För det andra. Redan idag så kan man se att allt fler patentansökningar från de största företagen innehåller orimligt många användningsområden även för i grunden enkel teknik. Det gör att andra inte kan utveckla innovationer inom samma områden och givetvis försämrar det konkurrensen. De stora företagen kan skapa monopol inom stora utvecklingsområden genom att inte släppa in någon annan.

För det tredje, utvecklingen skulle stanna upp. Det är inte i första hand de stora företagen som Microsoft och IBM som leder utvecklingen av mjukvara, det är småföretagare eller privatpersoner som står för de största innovationerna. För en hemmaprogrammerare skulle det bli omöjligt att hålla ordning på vilka mjukvarupatent som är tagna och nästan omöjligt att skriva ett program utan att trampa på patentmina eftersom det mesta bygger på gamla idéer. Ett program består till största delen av kod, eller implementering av idéer, som redan använts flera gånger.

Herr Talman!

Detta är ett komplicerat område och jag skulle vilja göra en jämförelse för att tydliggöra vad patent på mjukvara skulle innebära för programmerare.

Man skulle kunna jämföra programmering med att skapa musik.

När en musiker skriver ett musikstycke eller en låt så använder han eller hon många olika kombinationer av ackord och sätt att spela på. Även vid inspelningen av musiken så kan olika sätt att arrangera musiken ha stor betydelse för hur det låter. Lyckligtvis kan inte detta patenteras. Även om Madonna använt tekniken att dämpa ljudet mitt i en låt så kan hon inte ta patent på detta och därmed stoppa andra från att göra samma sak. Hela låten är skyddad av upphovsrätt, men sätt att spela musiken på kan inte patenteras.

På samma sätt bör det vara för programmering. Ett program som helhet är skyddat av upphovsrätt, men varje del och kombination av kod, eller idéer, ska inte kunna skyddas med patent. Det måste vara fritt att använda olika idéer, fastän de redan använts i något annat program, för att kunna skapa nya program som kanske dessutom är bättre än de gamla.

Om vi går tillbaka till musiken så skulle det vara intressant att tänka sig att patent på olika kombinationer i musikstycken skulle ha funnits redan på 1700-talet. Om Joseph Haydn hade tagit patent på ett stycke i en symfoni där pukor slås an kraftigt samtidigt som alla stråkar spelar för fullt, ja, då hade inte Wolfgang Amadeus Mozart fått komponera några av hans 626 kompositioner där han använder samma idé.

Och om Mozart hade tagit patent på alla de sätt att spela och kombinationer av olika instrument som han kom på för sina verk så hade det inte varit lätt för Ludwig van Beethoven att komma några år senare och tro att han skulle komponera speciellt mycket musik. Beethovens verksamhet hade mest fått gå ut på att undvika alla de musikpatent som redan var tagna.

Alla inser orimligheten i att ta patent på delar av musikstycken och sätt att spela. Lika orimligt och utvecklingshämmande skulle det bli med ett mjukvarupatent. Upphovsrätten skyddar musiken och den skyddar programvaran. Det räcker.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

21 Responses to Anförande i förväg

  1. Leffe says:

    Sedan utbildningen har jag nästan helt släppt immaterialrätten, men det gäller att glöra skillnad mellan olika typer av “mjukvarupatent”. I USA har man tryckt in mjukvara i det existerande systemet för patent på uppfinningar, i alla fall från patentmyndighetens sida. Sedan är det inte alls säkert att särskilt många av dessa patent håller för en domstolsprövning. Det är tveksamt i bilken utsträckning man kan hävda att det finns mjukvarupatent i USA eller inte.

    I Europa skulle vi sannolikt ha en högre ribba för vilka uppfinningar som skulle godkänans av patentmyndigheterna, och det stora flertalet av dessa patent skulle hålla i domstol. Dock skulle systemet leda till färre beviljade patent.

    Mot den bakgrunden måste man se en svensk, och därför europeisk, diskussion om mjukvarupatent. Diskussionen blir värdelös om den handlar om att ett helt annat system, i en helt annan rättskultur, fungerar halvtaskigt…

    Patent, som system betraktat, har en del fördelar framför dagens skydd i form av upphovsrätt.
    1) Det är tidsbegränsat på kortare tid och det krävs en ansökan som prövas och en avgift som betalas för att få skydd.
    2) Det finns ett motkrav på publicering av patentansökan, dvs. andra utvecklare kan lätt veta vilka tekniker som redan är utvecklade och iställer för att uppfinna hjulet igen kan de utveckla vidare. Detta är utvecklingsdrivande.
    3) Patent handlar enbart om kommersiell rätt, det blir inte en massa tjafs om ideell kränkning etc som i upphovsrättsfallet.
    4) Ett patentsystem skulle kunna designas för att väl passa mjukvara. Upphovsrätten ska fungera för allt och är svåranpassad.

    Konkret mot din artikel:
    a) patent är inte idéskydd, det är skydd för existerande och fungerande lösningar av konkreta problem.
    b) det är inte särskilt mycket i industriell mjukvaruutveckling som liknar komposition av musik. I det senare fallet finns ett stort behov av att skydda uttrycket (vilket upphovsrätten gör) i det första fallet finns ett behov av att skydda de lösningar som är frukten av många hundratusen mantimmars betalt arbete.

    Inga sådana här jämförelser blir bra, därför behövs en helt egen typ av immaterialrätt för mjukvara. Man kan ta delar från patenträtten (t.ex. tidsbegränsning, publiceringskrav och att det kostar pengar att få skydd) och kanske delar från upphovsrätten – att föreslå det i en riksdagsdebatt vore intressant och nyskapande! :-)

    (Men du kommer att få en fanclub i kretsar som utvecklar s.k. fri mjukvara med den skrivning du nu har, även om den inte handlar så mycket om svensk rätt… och det kan vara rätt tänkt ett valår!)

  2. site admin says:

    Att du inte skulle vara så positiv Leffe hade jag räknat med…:-)

    Angående din sista kommentar så kan jag garantera dig att jag inte säger eller skriver något som jag inte själv tycker är rätt för att locka väljare. Däremot är det ingen nackdel om det jag säger och skriver uppskattas och lockar väljare. Det är två helt olika saker.

    Du gör det också för enkelt för dig när du säger att inga sådana jämförelser blir bra. När det handlar om ett anförande på ca 8 minuter som sänds på TV så kan jag knappast prata om tekniska termer som väldigt få av tittarna förstår utan att koppla det, med en jämförelse, till något som är mer begripligt.

    Till slut, vad består en lösning på ett problem av om inte en eller flera idéer?

  3. Leffe says:

    Problemet är att inte särskilt många av dina tittare har en aning om hur det amerikanska patentsystemet fungerar, att de patent du jämför med förvisso har registrerats av en amerikansk myndighet, men kanske ändå inte gäller i domstol.

    När du gör en referens till amerikansk rättsutveckling, vilka domstolsavgöranden är det du tänker på då? För det är bara i domstolarnas praxis som ett anglosaxiskt system kan utvärderas.

    Jag tycker att du gör en väldigt otydlig referens.

    När det gäller skillnaden mellan idé och lösning är den samma sak som skillnaden mellan tanke och produkt. För att få ett patent räcker det inte med att ha en idé – du måste också kunna förverkliga den i någonting konkret.

    Min avslutande kommentar var mest ett konstaterande av att det du skriver kommer att gillas i vissa kretsar, vilket självklart är bra, inte minst ett valår. Det handlar inte om att jag menar att du röstfiskar, bara att jag tror att det har den positiva effekten som bonus.

    Men jag är i huvudsak positiv, allt jag inte klankade på gillar jag, dessutom tycker jag att det är en höjdare att du försöker få igång en bra debatt, på beslutsfattarnivå, på det här viktiga området!

  4. site admin says:

    Självklart ska patent kunna ansökas och beviljas när idéer har “en viss teknisk höjd” (som det brukar heta), dvs leder fram till en produkt (lite förenklat). Men att patentera ett sätt att programmera, som det går att göra i USA, är fel utveckling.

    Glädjande att du i huvudsak är positiv!

  5. Björn Bergqvist says:

    Jag skulle nog välja att byta jämförelse från musik till att laga mat. Ett recept är mycket likt sekvensiell kodning. Som utbildad kock i gymnasiet och senare systemvetare kan jag meddela att tar man patent en handfull grundsåser så blir det rätt knivigt för resturangbranchen att existera överhuvudtaget. Som tur är fanns inte den typen av patent när den moderna kokkosten uppstod. Man kan ju bara försöka förställa sig vad vi ätit om det inte varit så.

    Låt var å en som vill skydda sina recept stå för detta. Har ju uppenbarligen fungerat för coca-cola under decenier.

    Jag ser inte riktigt det som Leffe ser. Jag får nog erkänna att jag kanske missar poängen. Det jag ser inom systemutvecklingen är idag en mycket närmare knytning till de öppna standardarna som än tidigare. Man kan inte rakt ut definera vad som är systemkomponenter och vad som är hela system. Det är snarare frågan och paketering och koncept snarare än vem som konsturerat koden som sådan (ex Linux distubutioner).

    Men även jättar som IBM har idag delar av kod som bygger på oppenkällkod kombinerat med gratis version av propritära system som ex DB2 eller websphere. Det är för mig ett gammalt synsätt att se systemutveckling i form av kod=produkt. En produkt för mig är så mycket mer än bara kod. Jag skulle säga att det skulle bli extremt knivgt att dra gränsen så att alla bli tillfredsställda. Det enda nytta det skulle tillföra är att just hindra andra att vidareutveckla sig.

    För att bra paralleller till maten igen. Alla vet fortfarande skillnad på McDonalds och BurgerKing fast vi pratar fortfarnade och i princip burgare, pommes och läsk. Koncept och paketering!

  6. Björn Bergqvist says:

    Jag måste tillägga att det äts på krogen OCH säljs kokböcker som aldrig förr, det borde ju inte fungera ? ;)

  7. Björn Bergqvist says:

    ZDnet krönika om patent:

    Landmines at the Patent Office

    http://blogs.zdnet.com/BTL/?p=2500

  8. Leffe says:

    Björn – din liknelse med recept är rätt ok tycker jag.

    Men en patentansökan på “en grundsås” skulle aldrig gå igenom ett väl fungerande patentsystem eftersom den inte innebär ett “inventive step” i förhållande till dagens bruksnivå. Men i USA fungerar tyvärr inte patentmyndigheten, den godkänner allt som ansöks om, som inte tidigare är patenterat och så låter de domstolarna avgöra vilka patent som verkligen gäller när någon väl opponerar sig. Ett sådant system fungerar inte när det finns kostnader för att processa, för då riskerar det att bli oerhört dyrt att domstolspröva ett patent som ägs av ett stort företag.

    Men lösningen på detta (amerikanska) problem är inte att avskaffa patenträtten, utan att förbättra patentmyndigheternas behandling av ansökningar. Dvs. de ska neka patent på grundsåser. Men då krävs det att de känner till vad som är en grundsås. Och det gör de inte eftersom persoerna som ska bedöma detta inte kan något om datorprogram.

    Det ovanstående är naturligtvis grovt förenklat, men det är problemets kärna.

    Och det är väl rätt självklart att det inte är ett (korkat) amerikanskt patentsystem som vi diskuterar om vi kanske borde införa – vi ska istället, naturligtvis, försöka införa något som fungerar bättre än det vi har idag.

    Dagens upphovsrätt fungerar hyggligt, men den har brister. T.ex. är skyddstiden perverst lång (upphovsmannens liv ut + 75 år) – det är något mer än teknisk och ekonomisklivscykel på ett normalt datorprogram… och betydligt mer än vad som kan anses skäligt och rimligt. Men det är kanske mer vettigt på musik och litteratur, eftersom de som regel håller längre.

    Jag håller med om gränsdragningsproblemen, men jag tror att det är bättre att börja med ett blankt papper och fundera på vilket skydd som vore lämpligt för datorprogram. Det är korkat att försöka välja mellan å ena sidan skyddet som är gjort för litteratur, musik och konst och å andra sidan skyddet som är gjort för industriella uppfinningar.

    Datorprogram är minst lika unika som växtförädlingsrätter eller mönster – och på dessa områden finns det egna skyddsmetoder inom immaterialrätten. Det är dags för en ny! Tycker jag då… :)

  9. site admin says:

    Leffe, jag vill inte säga att du har absolut fel när det gäller nya egna skyddsmetoder för datorprogram. Men det är inget som jag kommer att föreslå imorgon. Alliansen har en gemensam reservation om en total översyn av upphovsrätten (vilket jag drev redan när nya upphovsrättslagen antogs, men då utan vidare gehör…) och i en sådan översyn kanske det också skulle gå att se över datorprograms unika skyddsbehov.

  10. Leffe says:

    Johan, jag tror att det är oerhört svårt med nationella reformer på det här området. I princip allt i lagstiftningen är uppbundet genom internationella fördrag, antingen WIPO, TRIPS eller något EU-direktiv.

    Visst kan man verka för en ändring av dessa, men jag tror at det är väldigt svårt för Sverige att på egen hand åstadkomma något här.

    Hoppas det blir en bra debatt!

  11. Björn Bergqvist says:

    Till Leffe: Jag håller med dig i mycket som du säger. Skall man lyckas med en ny lag som jag kan tillstå borde tas fram är det oerhört viktigt att syftet och målet med den blir glasklart.

    Jag är betydligt MER tveksam än vad du är till att beslutsfattare verkligen har tiden att sätta sig in i de konsekvenser en sådan lag innebär. Vi pratar ändå om rätt hög kompetensnivå för att kunna göra en sådan bedömming. Som kommunal tjänsteman är jag MYCKET tveksam att hur träffsäkert en sådan grupp kommer att utses. Jag har sett många utredningar med MYCKET tveksam kvalitet under mina år i kommunen.

    Det är ju bara att titta på de obefintliga konsekventsanalyserna angående Bodströmsamhället för att bekräfta min skepsis.

    Eller vilka resmissinstanser som svarat på SOU 2005:38 De enda som har något emot att intrigiteten kränks även vid smärre förseeleser är PTS de andra har bara klagomål pga av de ekonomiska konsekvenserna.

    Det är oerhört lätt att styra utredningar genom att bla begränsa syfte och hur man utser arbetsgrupp.

    En ny lag om mjukvarupatent behövs så mycket kan jag hålla med om. Det som oroar mig är det som Johan skriver, att man ser patent som en investering och bytesvara mer än ett skydd för nerlagt arbete. Det finns gott om sådana exempel i USA (som du iofs tar upp som ett dåligt exempel, med alla rätt).

    Att prata om specifika detaljer om hur en sådan lag skall utformas känns nästan döfött om man inte har väldigt klart för sig i vilket syfte som man skapar den.

    Det kan ju bli helt olika lagförslag om man prioritera utveckling och innovationer eller om man prioritera immateriell rätt som vid en första titt kan verka vara samma sak.

    Som du själv tar upp är skyddstider +75år för media och dyl. helt omrimlig för mjukvarupatent. Jag hoppas precis som du att det blir en ordentlig debatt om detta så jag kan ha en chans att göra min röst hörd med mina fötter ;)

  12. Peter Ståhl says:

    Hej!

    Såg just ditt föredrag, tyckte det var riktigt bra sagt och det var faktiskt första gånger någonsin som jag faktiskt lyssnat på någon riksdagsdebatt.

    Nu är det ju lite sent, men ett sätt att förklara det på för “lekmän” är att säga att om någon har skrivit en bok, och har använt meningen “Jag skall ut och gå” Så skulle ingen annan någonsin få skriva den meningen i en annan bok.

    Men jag vill iaf säga tack för ett bra anförande.

    // Peter

  13. site admin says:

    Tack Peter, jag fick även några positiva kommentarer i kammaren av andra ledamöter. Oftast är det rätt tråkigt i kammaren eftersom få deltar i debatten och de som sitter där mest väntar på sin egen tur att tala. Men jag fick åtminstone lite småfniss i salen och när jag pratade om matlagning så kändes det som om alla lyssnade mycket uppmärksamt. Alltid något för att väcka andra ledamöters tankar i frågan.

  14. Lars-Erik Jonsson says:

    Bra att någon driver dessa frågor med någon annan utgångspunkt än den som företräds av storföretagens lobbyister. I stort håller jag med ovanstående inlägg, förutom att jag inte tror på att det “behövs en helt egen typ av immaterialrätt för mjukvara”, tvärtom tror jag en allmänt övergripande åtstraming på hela det immaterialrättsliga området, inkluderande att inte tillhandahålla immaterialrättsligt skydd för mjukvara. Hela poängen med immaterialrätt är ju att samhället i stort skall gynnas av dessa “skydd”, men idag kan man på allvar ifrågasätta om så är fallet med existerande system. På patentsidan så är det i väldigt många fall tvärtom så att patentsystemet hindrar utveckling.

    Viktigast av allt just nu är att denna debatt förs, bättre kunskap och fakta på bordet gynnar denna fråga, som alla andra frågor.

  15. Björn Felten says:

    Suveränt anförande!

    Hade jag inte redan varit engagerad i Piratpartiet, som har detta som en av sina viktigaste (en av endast två faktiskt) frågor, så hade jag med största sannolikhet röstat på centern för första gången sedan jag första gången fick rösta för 35 år sedan.

    Om det kan vara till någon tröst för dig, så har jag lösningen på centerns ständiga kärnkraftsproblem. En lösning som faktiskt gör att ni både kan äta kakan och ha den kvar.

    Mer om det ifall vi ses i riksdagen senare i år (annars torde du ha min emailadress vid det här laget). :)

  16. Björn Bergqvist says:

    Oj, vad grymt irriterande att riksdagens ner laddning av debatten är knasig. Johan du får peta på webbmastern så att hon gör sitt jobb ;)

    Får bärga mig tills de lägger ut protokollet istället :(

  17. site admin says:

    Björn F, jag tycker det är bra att fler engagerar sig i det demokratiska arbetet. Även om jag har de flesta andra politiker från “etablerade partier” mot mig så tycker jag faktiskt att det är bra att nya partier skapas.

    Men om ni framåt valet märker att era möjligheter är obefintliga så tycker jag att det är bättre att påverka politiken genom sin röst än att lägga den på ett parti som kanske inte når upp till mer än några tiondelars procent.

    Då är du välkommen att lägga din röst på Centerpartiet!

    Björn B, jag har själv haft samma problem tidigare när jag skulle se hur min ersättare (var själv föräldraledig) skötte sig. Då sa jag inte ifrån, men det ska jag göra den här gången. När riksdagens hemsida skulle göras om satt jag med i en referensgrupp. Men nu när jag ser resultatet tycker jag inte att det blev så mycket bättre än den gamla.

  18. Jonas says:

    Stort Tack för ett underbart tal! Som företagare och programutvecklare har jag hittills inte stött på ett enda datorprogrampatent som jag anser värt et patent. Då menar jag inte det diffusa begreppet “datorrelaterade uppfinningar”, utan just datorprogrampatent[som sådana] som beviljas hos EPO under begreppet “datorrelaterade uppfinningar” rakt mot syftet i EPC och lagen.

    Tanken att över 30000 Europeiska mjukvarupatent finns, utan en tydlig praxis för vad de har för status får mig att överväga att överge min verksamhet. Jag gör intrång i hundratals patent, om inte fler, och det är helt omöjligt att undvika.

    Det beror *inte* på dålig inventive-step bedömning, utan på att handläggarna på patentverken (och kanske EPO speciellt) inte får något bra verktyg till att kritisera abstrakta saker. Det är för enkelt att formulera sig rätt oavsett problem (jag drar mig för att säga lösning). “fackmannen” i patenttermer blir smalare och har mycket mindre utrymme utan undantagen som skapar en konkret struktur.

    Missförståndet att patentskydd vore bättre för mjukvara beror mycket på grund av att IP-avdelningar inte förstår var komplexiteten i programutveckling ligger. Det handlar om att förstå något som är väldigt sammansatt av idéer och inte ideerna i sig – som är de samma som den tekniska nivån att du skissar med penna och papper.

    EPO/TBA har även skrivit detta i ett domslut, att använda penna och papper när man formulerar en ide kan till slut räknas ge idén en teknisk karraktär, med nuvarande “datorrelaterade uppfinningar”-praxis.

    Det är nattmörker över EPO och deras praxis. De behöver översyn, om inte av nationella domstolar så av en *EPO-OBEROENDE* domstol. Annars är vi redan i samma behov av att separera områden som kongressen i usa nu debatterar i deras patentreform.

    När utredning efter utredning (FTC, DeutscheBank, PriceWaterCoopers,Buttler etc) säger att mjkuvarupatet är en dålig ide, rent ekonomiskt, och även domslut i england och tyskland förra året bekräftar att de inte har skydd så måste man stoppa EPO från att utfärda dem.

    Det handlar bara om att lyfta fram detta och för IP-jurister att lära sig lite mer om området innan de applicera generiska mantran om patentsystemet utan att undersöka om det verkligen fungerar i alla sammanhang.

    Det finns en stor och bra diskussion om detta internationellt. Jag tackar dig för att du har tagit den till Sverige — inte bara egen del. Det är viktigt för all kunskapsekonomi, för ett tjänstersamhälle och för en industri som vet vad den äger och var den gör intrång.

    PS I förrgår var det en bra hearing i juridiska utskottet i Parlamentet. Många bra talare där. DS.

  19. Pingback: Linander tycker! » Årets egolista

  20. Johan Linander!

    Grymt bra inlägg, som jag fick tips om idag. Jag kopierade din analogi till en kommentar på min blogg, hoppas du inte upprörs av detta. Jag ger dig credd och allt alltså.

    Eventuellt kommer jag också att uppmärksamma ditt tal i ett nytt inlägg.

    Du imponerar!

  21. Det är självklart okej (när jag får beröm…:-). Hade nästan glömt bort det där inlägget, just att lägga ut anförandet i förväg borde jag göra fler gånger för att få kommentarer och fler exempel. Om jag inte minns fel så tog jag också upp matexemplet i debatten.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>