Unga lagöverträdare

Vi är djupt bekymrade över att insatserna mot ungdomars brottslighet präglas av uppgivenhet från den socialdemokratiska regeringen. Gång på gång frågar vi oss hur det är möjligt att femtonåringar redan kan ha inlett en brottskarriär utan att vuxenvärlden gripit in. Socialtjänst och polis saknar både verktyg, resurser och inte minst politiskt ledarskap. S-regeringen har i åratal begravt frågan om unga lagöverträdare i utredningar. Den senaste som kom innehöll med några undantag än mer av fel inställningar i form av till exempel ökat användande av åtalsunderlåtelse vid brott. Att ta itu med kriminaliteten bland barn och ungdomar är för oss en högprioriterad fråga.

I grund och botten handlar det om att vi vill skapa en attitydförändring. Vi vill se ett större engagemang för barn och ungdomar där varje signal om att något är på väg att gå snett skall tas på allvar. När en tolvåring skolkar måste skolpersonalen reagera direkt. När en trettonåring påträffas berusad på stan måste föräldrar och socialtjänst agera omedelbart. När en fjortonåring misshandlar och stjäl från sin kamrat ska brottet utredas av polis.

Samhällets reaktioner på ungdomsbrott måste vara rättssäkra och inriktade på att stoppa det kriminella beteendet. Det måste, enkelt uttryckt, komma tidiga, tydliga och tuffa åtgärder när barn och ungdomar begår brott. Vi kommer senare presentera en rapport med en rad konkreta förslag som vi vill genomföra om vi får väljarnas förtroende efter valet nästa år.

Det är i första hand föräldrars ansvar att unga inte begår brott. Under småbarnsåren grundläggs förmågan att fungera som vuxen individ. En kärleksfull och trygg uppväxtmiljö är det viktigaste vi som föräldrar kan ge våra barn. Föräldrars delaktighet spelar stor roll. Redan i dag är polisen skyldig att underrätta vårdnadshavare när ungdomar under 18 år misstänks för brott. Polisen behöver skärpa rutinerna och exempelvis genomföra fler förhör i hemmen så att föräldrarna både får veta vad som pågår, men också får en verklig möjlighet att stötta sina barn. Föräldrar skall vara skyldiga att närvara i domstolen när barn är med i en rättsprocess, oavsett om det är som tilltalad, målsägande eller vittne.

Det finns starka skäl till att ytterligare markera föräldrarnas ansvar. Ett sätt skulle kunna vara att vårdnadshavare görs ekonomiskt ansvariga upp till ett visst maxbelopp för skador som ungdomar orsakar. På så sätt blir det än mer tydligt att föräldrar har ansvar för vad barnen gör och var de befinner sig. Kostnaderna för till exempel skadegörelse skulle då inte enbart belasta brottsoffer, näringsidkare och försäkringsbolag. En sådan lagstiftning finns i Norge.

Skolans viktigaste uppgift förblir att förmedla kunskap. Utbildning spelar en nyckelroll för att bryta sociala mönster. Därför är det extra viktigt att skolan håller hög kvalitet i socialt utsatta områden där det finns ökad risk för att ungdomar dras in i kriminalitet. Den svenska skolan brister när det gäller arbetsro. Elever med låg studiemotivation är de största förlorarna när skolan inte fungerar. Allvarliga brott som begås i skolan måste polisanmälas. Ett bra samarbete mellan föräldrar, skola och polis förebygger brott. Alla skolor bör därför ha en kontaktperson hos polisen.

Påföljderna för ungdomar måste vara rättssäkra och effektiva. År 1999 infördes påföljden ungdomstjänst. Det innebär att domstolarna får förena överlämnande till vård inom socialtjänsten med en föreskrift om att den unga skall utföra exempelvis oavlönat arbete, eller delta i särskild programverksamhet. Detta ligger helt i linje med vårt synsätt att brottet skall resultera i en tydlig reaktion från samhällets sida, samtidigt som den unge måste få möjlighet att ta till sig konsekvenserna av brottet. Under våren 2005 gjorde riksdagens utredningstjänst på uppdrag av oss en kartläggning över kommunernas ungdomstjänst. På frågan om kommunen kan erbjuda både oavlönat arbete och programverksamhet svarade nästan hälften (44 procent) av kommunerna nej. Det är ett oacceptabelt resultat.

Tanken med ungdomstjänst, att den unge skall utföra ett arbete som påföljd för ett brott han eller hon begått, är helt riktig. Vi menar att ungdomstjänsten skall vara en självständig påföljd som bör utdömas i kombination med obligatorisk programverksamhet. Det innebär att den dömde både får utföra ett arbete och delta i ett konsekvensprogram som kan innehålla besök på akutmottagning på sjukhus, häkten och fängelser, brottsofferjourer, och andra platser där brottslighetens konsekvenser blir konkreta och verkliga. Efter avslutad ungdomstjänst bör den unges insatser utvärderas tillsammans med föräldrarna.

Påföljden överlämnande till vård inom socialtjänsten innebär antingen att vården genomförs på frivillig väg eller genomförs med tvång. Det kan i praktiken innebära en enstaka kontakt med en socialsekreterare eller placering på institution. De utvärderingar som gjorts av Brottsförebyggande rådet tyder på mycket allvarliga brister i genomförandet. Politiken när det gäller unga lagöverträdare präglas av en missriktad välvilja då sociala insatser har blivit lika med nästan inga insatser. Ett problem som länge diskuterats är socialtjänstens dubbla roller som både “vårdande” och “straffande”. I praktiken förstår varken socialtjänsten eller den unge skillnaden mellan dessa roller. Det kan därför vara nödvändigt att socialtjänsten kopplas bort från den straffande rollen. Vi kommer överväga att överföra ansvaret för verkställandet av straffet till kriminalvården inom ramen för frivården. Dess erfarenheter kan innebära bättre förutsättning att lyckas med bland annat programverksamhet och genomförande av ungdomstjänst. Det sociala arbetet skall dock självklart ligga kvar hos socialtjänsten, men behöver nå en avsevärt högre kvalitet.

Alla brott bör utredas. Redan i dag finns möjlighet för polis att utreda brott när gärningsmannen är under 15 år, och i framtiden bör det vara huvudregeln och inte undantaget. På detta sätt markeras allvaret i kriminaliteten, ansvarsfrågorna klarläggs och kraftfulla sociala insatser kan sättas in i tid. Även ur ett brottsofferperspektiv är det viktigt att brott klaras upp.

Kriminalitet och drogmissbruk har ett tydligt samband. Det måste därför bli tillåtet att ta urin- och blodprov på ungdomar under 15 år vid allvarlig misstanke om narkotikabruk. I dag är det svårt att ge någon under 15 år tidig hjälp när det finns misstanke om narkotikamissbruk. Upptäckt av missbruk och påföljande stödinsats försvåras av de gällande reglerna om förbud mot så kallad kroppsbesiktning i form av att till exempel lysa med ficklampa i den förmodade missbrukande unges öga.

Till sist vill vi peka på det viktiga sambandet att barn och ungdomar som blivit utsatta för brott löper mycket stor risk att själva bli förövare. Därför är det angeläget att unga brottsoffer får stöd och att brotten klaras upp. Det minskar risken för att “rättvisa” skipas på stan.

Medling, det vill säga att gärningsmannen skall möta sitt offer och konfronteras med det lidande han orsakat i närvaro av en neutral person, kan vara en bra modell som kan användas även när gärningsmannen är under 15 år och inte är straffmyndig. Alla kommuner bör bli skyldiga att erbjuda medling.

På flera håll i landet finns särskilda stödcentra för unga brottsoffer, i praktiken finns socialsekreterare placerade hos polisen med uppgift att arbeta med just detta. Vi ser gärna att socialsekreterare placeras på polisstationerna för att konkret arbeta med stöd till barn och ungdomar som blivit utsatta för brott. På så sätt kan onda cirklar brytas.

Kampen mot ungas kriminalitet måste bygga på en kristallklar koppling mellan handling och samhällets reaktion. Nuvarande tillkortakommanden hos föräldrar, skola och socialtjänst får inte vara en ursäkt för att inte heller rättsväsendet skall reagera med tydlighet. Passivitet och strutsmentalitet förlorar alla på inte minst den unge på glid in i kriminalitet.

Alliansens arbetsgrupp för rättsfrågor
Johan Pehrson, fp
Beatrice Ask, m
Peter Althin, kd
Johan Linander, c

This entry was posted in Alliansrapporter, General, Insändare. Bookmark the permalink.

One Response to Unga lagöverträdare

  1. Monica says:

    http://www.rolfner.se/blog/index.php?blog=2&title=sla_tjejer&more=1&c=1&tb=1&pb=1

    Handlar om några unga mäns uppfattning om vad jämställdhet är. Skrämmande läsning. Här har “någon” misslyckats totalt. I jämställdhetens namn vill de få slå tjejer, men det verkar visst finnas nån “oskriven” lag som säger att man inte får det…

Leave a Reply

Your email address will not be published.